
Observera att det här är ett sponsrat inlägg.
Ganska så ofta hör man kommentarer kring räntefonder i stil med ”men de är väl dåliga om räntan stiger?”. Ingen rök utan eld sägs det, men det är faktiskt inte alla räntepapper som brakar ut söderöver bara för att räntorna höjs.
Detta är högaktuellt nu när räntorna ligger på historiskt låga nivåer. De kan inte gärna sjunka så mycket mer. Frågan om hur räntan påverkar räntefonder måste därför få ett lite mer nyanserat svar. Här är ett försök.
Vad är räntefonder?
Till att börja behövs en snabb definition. Vad är räntefonder? Jo det är en typ av fond som investerar i räntebärande papper av olika slag.
Det kan exempelvis vara:
- Statsskuldsväxlar
- Statsobligationer
- Kommunobligationer
- Bostadsobligationer
- Företagsobligationer
Stater, kommuner, bostadsföreningar och företag lånar pengar för att finansiera exempelvis projekt eller investeringar. Därför ger de ut obligationer. Stater kan dessutom ge ut statsskuldsväxlar för att finansiera statsskulden eller justera penningmängden på marknaden.
Gemensamt för räntefonder är att de brukar ha en lägre risk än aktiefonder. Samtidigt är det stor skillnad mellan olika räntefonder i termer av avkastningspotential och risk.
Långa vs korta räntefonder
I nästa steg kan vi dela upp dessa fonder i långa och korta räntefonder. De långa räntefonderna kallas även för obligationsfonder. De har räntepapper med en lång löptid (duration) vilket innebär mer än ett år. Med andra ord är det relativt lång tid kvar tills obligationen återbetalas.
En kort räntefond har alltså en löptid som är kortare än ett år. De kallas ibland för likviditetsfonder eller penningsmarknadsfonder.
Generellt sett är risken lägre i korta räntefonder än i långa. Ju längre löptiden är desto fler okända händelser kan inträffa på vägen innan räntepapperen kommer att lösas in.
Risk och avkastning hänger som bekant ihop inom investeringar även om förhållandet inte alltid är perfekt. Långa räntefonder har ofta högre risk än korta men också högre chans till god avkastning.
Långa räntefonder är ofta räntekänsliga
Men det är inte hela sanningen. Räntan kan nämligen spela ett spratt. Långa räntefonder är särskilt lönsamma när räntan sjunker. Det låter lite motsägelsefullt men det finns en helt logisk förklaring bakom.
En obligation med lång räntebindningstid ger en viss årlig avkastning beroende på den kupongränta den har. Om marknadsräntan sjunker blir det mer attraktivt för investerare att köpa de obligationer som getts ut tidigare eftersom de fortsätter att ge en högre ränta. Därför stiger värdet på de obligationer som redan finns ute på andrahandsmarknaden, inklusive de som finns i långa räntefonder.
Det omvända gäller när räntan stiger. Då blir de nuvarande innehaven i obligationer mindre eftertraktade eftersom de nyutgivna räntebärande papperen ger högre avkastning. Alltså sjunker värdet på de långa räntefonderna.
Korta räntefonder påverkas inte så mycket
De korta räntefonderna består däremot bara av räntebärande papper med kort löptid. När Riksbanken justerar reporäntan har det minimal inverkan på räntan i dessa värdepapper.
Därför är korta räntefonder inte alls dåliga bara för att räntan stiger – snarare tvärtom. Du får troligtvis ganska snart en lite högre ränta på dina innehav till följd av den höjda styrräntan, även om skillnaden blir marginell.
Sjunker långa räntefonder alltid när räntan stiger?
Det är ett mycket vanligt misstag att anta att långa räntefonder alltid är en dålig investering bara för att styrräntan höjs. Räntekänsligheten jämfört med korta räntefonder är hög, ja, men det innebär inte att räntefonden fortsätter att prestera dåligt.
Det som händer är att den långa räntefonden får en tillfällig räntechock varje gång räntan höjs. En tumregel är att om räntan höjs med 1 procentenhet kommer värdet på fonden att minska med 4 procent. Det omvända gäller om räntan sjunker.
Samtidigt fortsätter ju fonden att ge avkastning i form av kupongräntan och ju längre bindningstid desto högre ränta brukar det vara. Du minns: högre risk = högre avkastning. Denna ränta ”reparerar” den skada som räntehöjningen först gjort och efter en viss tid är fonden åter på plus givet att styrräntan inte bara stiger mer och mer för då blir det svårt att komma ikapp.
Vad innebär det i praktiken? Har du en lång räntefond och reporäntan stiger med 1 procent kan du räkna med att gå back år 1 och 2 efter räntehöjningen. För år 3 är du kanske på plus igen, allt annat lika. Skulle reporäntan höjas med 5 procentenheter, något som i dagsläget känns avlägset, har du troligtvis en negativ avkastning i 3 år men från år 4 och framåt är du åter på plus igen.
Företagsobligationer påverkas annorlunda
Slutligen har vi den kategori av räntefonder som kallas för företagsobligationer. Dessa fonder investerar i räntebärande papper som företag ger ut för att kunna låna pengar. Vad som händer med dessa när räntan stiger är inte alls helt svart och vitt.
Durationen varierar mellan olika företagsobligationer. I princip gäller samma sak där att ju längre löptid desto större räntekänslighet. Men till saken hör att det är många fler faktorer än bara ränta som påverkar värdet. Dessa faktorer kan ibland överskugga effekten av räntehöjningar.
Kreditspreaden påverkar värdet på företagsobligationer
En av dessa aspekter är den så kallade kreditpremien eller kreditspreaden. Den varierar beroende på hur stor risk det är att företaget inte kan betala tillbaks sin skuld. Denna risk, den så kallade kreditrisken, ändras över tid. När kreditpremien sjunker stiger värdet på företagsobligationer allt annat lika. Spreaden läggs på den riskfria räntan och tillsammans utgör det den ränta som företaget får betala för att få låna pengar.
I ett läge där styrräntan ökar men där kreditspreaden minskar i ungefär samma omfattning kommer alltså värdet på en företagsobligation att vara oförändrad. Samtidigt finns en risk, särskilt i bolag med dålig kreditvärdighet, att spreaden ökar i takt med att räntan stiger eftersom lånekostnaden för bolaget stiger och därmed även risken för investerare.
Korrelation med aktiemarknaden
Dessutom påverkas ofta värdet i företagsobligationer av händelser på aktiemarknaden. Generellt sett finns det ett tydligt samband mellan värdet på företagsobligationer i företag med låg kreditvärdighet och deras aktiepris. I starka bolag är det inte ett lika tydligt samband.
Slutligen påverkas priset av likviditeten för företagsobligationer. Marknaden för företagsobligationer kan bli illikvid i synnerhet när det gäller obligationer från företag med låg kreditvärdighet.
Vad innebär allt detta? Stigande räntor kan påverka företagsobligationer väldigt olika. En företagsobligationsfond med relativt kort löptid och i huvudsak kreditstarka svenska företag kommer inte att påverkas särskilt mycket av en räntehöjning. Dessutom använder vissa förvaltare som exempelvis Lannebo sig av så kallade FRN:er – floating note rate. Det är ett sätt att minska räntehöjningarnas effekt på fondvärdet.
Istället brukar det finnas en tydligare korrelation mellan kursen och hur börsen går. Företagens finansiella ställning och kreditrisk påverkar också ofta kursen mycket mer än vad en stigande ränta gör.
Det är ett vanligt misstag att betrakta företagsobligationer som vilken räntefond som helst. De har en viktig funktion och kan vara en god investering, men både riskmässigt och avkastningsmässigt ligger de vanligtvis någonstans mellan räntefonder och aktiefonder.
När räntan stiger kan det mycket väl vara som så att företagsobligationer klarar sig bättre än vanliga långa räntefonder – givet att själva räntehöjningen inte får marknaden på fall.