Halva 2018 har passerat med råge och även om skrivsuget är nära noll så jobbar jag på i bakgrunden med aktieanalyser samtidigt som mina portföljbolag jobbar på mer eller mindre stenhårt.
Min strategi går i all sin enkelhet ut på att hitta undervärderade bolag som jag behåller på mer eller mindre lång sikt. I inlägget ”Visa mig din portfölj och jag ska säga dig vem du är” förklarade jag sammansättningen av min portfölj och tänket bakom men jag redovisar inte längre några enskilda innehav då det riskerar att leda till att jag hamnar i att försvara felaktiga slutsatser istället för att kunna ha ett ständigt öppet sinne.
Min strategi innehåller stora mått av passivitet och transaktionshastigheten bör vara låg. Jag är inte en sådan som tittar till börsen varje dag och hittills i år har jag inte tittat till portföljen varje vecka heller. Jag gör ryck då och då när jag går igenom mina bolag, bolagen jag bevakar samt lägger till nya bolag som är av intresse. Själva börsen och bruset däromkring är inget som tilltalar mig, utan det är analysen av bolag, investeringsstrategier, affärsmodeller och att låta dessa faktorer jobba för mig över tid utan att jag behöver agera passivt som lockar mig. Vid större händelser som t.ex. Protectors ras på börsen nyligen vaknar jag till liv och kollar på gamla bekantskaper även om jag i just det fallet inte har sett några skäl att köpa då jag är fortsatt skeptisk till bolagets fundamentala utvecklingen tills jag ser tecken på annat.
Utvärdering efter 5,5 år
Nu har det gått 5,5 år som jag har tillämpat i stort sett samma strategi, ett slags renodlad värdeinvesteringsstrategi där man har kunnat följa stora delar av resan här på Aktiefokus och till viss del i Värdepappret som har avslutats. Naturligtvis utvecklas man som investerare under vägen och justeringar görs men i grunden är strategin samma sedan starten. Värdeinvestering och säkerhetsmarginal är grundpelare.
En del investeringar har gått bra och en del har gått dåligt under den tiden, precis som man kan förvänta sig. Det är orimligt att tro att varje enskild investering ska gå bra, utan det viktiga är att portföljen som helhet går bra och att den investeringsprocess som används ger möjligheter att skapa en god avkastning. Detta skrev den numer inaktiva bloggen Värdebyrån ett mycket bra inlägg om.
Utvecklingen under första halvåret 2018 blev +12,9 % jämfört med SIXPRX (svenskt index som inkluderar utdelning) som avkastade +4,1 %. Den årliga avkastningen (CAGR) har under dessa fem år varit +19,7 % jämfört med index +13,9 % per år. Utvecklingen visas i nedanstående tabell. Extra glädjande är att jag har slagit index varje enskilt helår även om det var på håret 2013 och 2017.
Utveckling i procent | ||
Min portfölj | SIXPRX | |
2013 | 28,0 | 28,0 |
2014 | 33,8 | 15,9 |
2015 | 12,2 | 10,5 |
2016 | 12,3 | 9,7 |
2017 | 10,2 | 9,5 |
2018H1 | 12,9 | 4,1 |
2013-2018H1 | 168,4 | 104,8 |
CAGR | 19,7% | 13,9% |
Nu har jag slagit index 5,5 år i rad med totalt 63 procentenheter eller 5,7 procentenheter per år och är naturligtvis nöjd med det. Argumenten att växla över till indexfonder biter inte på mig nu heller utan jag jobbar vidare på att trimma min strategi och hitta nya bolag att investera i allt eftersom gamla innehav fasas ut.
Den stora överavkastningen beror mycket på enstaka innehav som har gått mycket bra respektive dåligt. Buffetts idé om ett “punchcard” där man får göra 20 hål under en livstid är kanske inte en så dum idé ändå, åtminstone inte andemeningen med påståendet som handlar om selektivitet och disciplin.
Under 2018 är det mina stora och relativt nya innehav som har gått bäst samtidigt som jag har gjort några misstag och köpt på delvis fel grunder i mindre innehav där några nu har avyttrats eller är under avyttring. Ibland går också omvärderingar fortare än man tror, ibland går de långsammare och i snitt blir det förhoppningsvis ungefär som man har tänkt sig. Sammanfattningsvis har jag hittills under 2018 haft bättre disciplin än tidigare, gjort mindre och färre misstag än historiskt samtidigt som de stora besluten hittills har visat sig lyckade. De större innehaven är dock kvar i portföljen och det återstår att se om de bär frukt även framåt då jag ser fortsatt stor uppsida i såväl net-nets, P/B-case, speciella situationer och turnarounds.
Portföljen och långsiktighet
Jag redovisar inte längre vilka inköp och försäljningar jag har gjort eller vilka bolag som jag äger i portföljen. Portföljen ser för tillfället ut på följande vis:
- 50 % tillgångsbolag (illikvida småbolag, P/B-case, net-nets), andelen har gått ned något från årsskiftet
- 30 % turnarounds/speciella situationer, andelen har gått upp sedan årsskiftet
- 13 % mindre eller medelstora banker. Andelen har gått upp sedan årsskiftet då det har uppstått en del intressanta tillfällen i danska banker
- 7 % likvida medel, andelen har gått ned då jag har att sprätt på mycket av pengarna i vad jag ser som attraktiva investeringar
Totalt innehåller portföljen 19 bolag varav de fem största innehaven utgör ca 50 % av portföljen. Inget innehav är större än 20 % av portföljen.
Med allt detta sagt vill jag önska alla läsare en fortsatt trevlig sommar i och med att jag återgår till semestern ytterligare några veckor till! Prognosen för den närmaste framtiden är värme, sol, och torka i såväl skog och mark som i bloggskrivandet. Om andan faller på återkommer jag, annars kommer det säkert något utförligare efter årsskiftet med mer tankar, filosofi och såklart en sexårsuppföljning.