Denna artikel publicerade jag i Värdepappret i somras men nu när Värdepappret avslutas till årsskiftet och jag kanske gör comeback med lite mer aktivitet på Aktiefokus tänkte jag dela med mig av detta inlägg där några av livets stora frågor besvaras, så som:
- Hur kommer det sig att jag, och kanske du också, har fastnat för värdeinvestering?
- Finns det någon strategi som är bättre än någon annan för dig eller mig? Varför då?
- Är olika strategier olika bra för olika personlighetstyper?
Det senaste halvåret-året har jag ägnat en hel del funderingar kring personlig utveckling och ledarskap via både böcker och ledarskapskurser på jobbet. Det har gjort stort intryck på mig och därför tänkte jag dela med mig av några insikter.
Ju mer tid jag har ägnat åt självkännedom, desto fler aha-upplevelser har jag fått kopplade till aktieinvesteringar och varför jag har hamnat där jag har hamnat i min strategi. Det är nämligen ingen slump att jag har fastnat för tråkig och konservativ värdeinvestering. Kanske är det ingen slump att du som läser har fastnat heller…
Självkännedom – en av de viktigaste egenskaperna för investerare
Många investerare, såväl proffs som amatörer, heltidsinvesterare som deltidsinvesterare, kan läsa på om bolag, lära sig affärsmodeller, sätta upp räknesnurror i Excel och göra prognoser om framtiden. En egenskap som dock är ännu viktigare och som gör att man kan lyckas över tid som investerare är en god självkännedom. Med en god självkännedom kan man förstå vad som passar en själv och varför. Man kan förstå och förutse hur man agerar och reagerar i olika situationer och skapa en strategi därefter.
Omvänt gäller att om man saknar självkännedom kommer man i pressade lägen att agera kontraproduktivt, ogenomtänkt och börja tvivla på sin strategi. Det är i motvind och motgång som det är som viktigast att strategin i grunden rimmar med vem man är.
Personlighetstyper
Det finns olika sätt att kategorisera personligheter på. Redan på 1920-talet identifierade Carl Jung fyra typer: ”intuitors”, ”feelers”, ”sensers” och ”thinkers”. Sedan har det utvecklats olika typer av kategorier och tester där Myers-Briggs är bland de mest kända.
Alla modeller har naturligtvis sina förenklingar och brister; samtidigt som det inte blir helt rätt att stoppa in människor i olika fack är de grova dragen ändå väldigt tydliga och går att applicera ganska väl för att illustrera några poänger.
Den modell som beskrivs i detta inlägg är IDI-modellen (Interpersonal Dynamics Inventory) som är en modell framtagen på 1970-talet. Den delar in personlighetstyper i fyra huvudkategorier med fyra underkategorier i varje.
De fyra huvudkategorierna byggs upp av två olika egenskaper som på engelska kallas ”directiveness” och ”affiliation”.
- Directiveness handlar om hur ofta en person upplevs sträva efter att aktivt påverka andra och omvärlden.
- Affiliation handlar om hur ofta en person upplevs sträva efter att skapa känslomässig kontakt med många andra människor.
Båda egenskaperna directiveness och affiliation kan placeras in i varsin skala och därefter sätts de båda egenskaperna ihop så att personlighetstyperna delas upp i fyra kvadranter enligt bilden nedan. I bilden visas även vilka ord som förknippas med de olika egenskaperna.
Beroende på egenskaperna directiveness och affiliation delas personlighetstyper in i fyra kvadranter enligt IDI-modellen. Orden i utkanten på respektive skala förknippas med respektive egenskap.
En förenklad beskrivning är följande. Ju längre till höger i skalan (ofta directive), desto mer utåtagerande upplevs en person. Ju högre upp i skalan (ofta affiliative), desto mer känslomässig upplevs en person. Exempelvis skulle jag placera in en visionär som Elon Musk i det övre högra hörnet som motivator.
Om du känner till personlighetstyper som delas in i färger är kopplingen följande: röd motsvarar producer, blå motsvarar processor, grön motsvarar relator och gul motsvarar motivator.
Skillnader i personligheter går att se väldigt tydligt bland olika investerartyper och bland olika personligheter som man möter i verkligheten eller på sociala medier.
Reflektioner om processorn
En av de fyra personlighetstyperna, processorn nere i vänstra hörnet, är den kategori där jag placerar mig själv (och där andra upplever mig). Den personlighetstypen beskrivs ungefär med följande karaktärsdrag:
- undviker risk
- föredrar det som är vedertaget och välbeprövat
- är konservativ, värnar om traditioner
- baserar beslut på fakta, exakthet, objektivitet och noggrannhet
- genomskådar ogenomtänkta beslut och utspel baserade på känsla
- välorganiserad
- mår bäst med klara ramar och tydlig struktur
- stresståliga
- undviker känslor
Det är med andra ord ingen slump att jag har fastnat för värdeinvestering med fokus på bolag i mogna branscher med välbeprövade affärsmodeller.
Det är heller ingen slump att jag personligen lägger mycket fokus på metod, process och strategi när jag investerar. Jag vill förstå varför jag investerar i bolag x framför bolag y och därför är jag så förtjust i branscher där det går att ställa jämförbara bolag mot varandra som banker och försäkringsbolag. Jag har svårt för att ta tips från andra och vill gärna dra mina egna slutsatser.
Det är en utmaning att vara investerare när börskurserna sjunker och känslorna brusar upp till ytan, speciellt för personlighetstypen som har svårt för känsloyttringar. Det finns därför ännu mer anledning att jobba med sina svagheter, vilket man kan göra om man känner till dem.
Det sägs att en kursnedgång ger dubbel negativ påverkan på det mänskliga psyket jämfört med den positiva effekt som en kursuppgång ger och det gäller att lära sig hantera den typen av situationer; hur man agerar under press och stress.
Är någon personlighetstyp bättre än någon annan?
Nej. Precis som inom ledarskap finns det ingen personlighetstyp som är bättre än någon annan. Alla personlighetstyper behövs och kompletterar varandra. Det går att lyckas inom investeringar på många olika sätt, med många olika strategier. Det viktiga är att strategin passar en själv, för annars kommer man inte att lyckas på sikt.
Det är troligen så, om jag får skjuta lite från höften, att det är fler från personlighetstypen ”motivator” som stoppar in riskkapital i unga och omogna bolag medan ”processors” som föredrar det beprövade håller sig till tråkiga och mogna bolag med välbeprövade affärsmodeller. I en värld med bara processors skulle inte utvecklingen gå lika fort framåt.
Det finns investerare som föredrar tillväxtbolag, nya typer av bolag som revolutionerar sina branscher, bolag som är bästa på nya produkter etc. De personer jag har träffat som föredrar denna typ av bolag och investeringar är helt uppenbart en annan personlighetstyp än jag själv och efter att ha lärt mig mer om personlighetstyper förstår jag också varför det är så och mer om hur de tänker och fungerar. Jag förstår också att de personerna som har andra personlighetstyper inte har tänkt fel och ”missat min bra strategi”, utan tvärt om har de hittat rätt till den strategin som passar deras personlighetstyp.
Avslutningsvis
Det viktigaste att ta med sig från denna reflektion om personlighetstyper är att självkännedom är en viktig egenskap för att forma eller förstå sin strategi inom investeringar. Man ska inte kopiera någon annans strategi om man inte vet mycket väl vad man håller på med och att strategin passar en själv. Det är viktigt att anpassa sin strategi till sig själv och forma sin egen väg att gå.
Allt detta passar således även in i det ständiga mantrat att man ska göra sin egen analys; inte bara ifrågasätta om det som analytikern skriver är rimligt, utan även om analysen i fråga överhuvudtaget är relevant för ens egen strategi, tålamod, tidshorisont, etc. Om du också är en personlighetstyp som undviker risk, föredrar det som är vedertaget och välbeprövat, är konservativ och värnar om traditioner osv. är troligen värdeinvestering något för dig. Annars finns det många andra strategier som också fungerar, som troligen passar just dig bättre.
Det är sjukt kul om du kommer tillbaka till bloggosfären och just personlighetstypen är nog en viktig del av min glädje. Jag håller nämligen inte riktigt med dig om din positiva syn på olika personlighetstyper som aktieinvesterare.
Mer specifikt oroar jag mig för att flyktiga och nonchalanta ”motivators” nu drar sig till aktiesparande och personlig ekonomi. Jag vet att Lundaluppen också har reagerat på dagstidningars val av experter som bara har några månaders erfarenhet av investeringar vilket jag missat. Däremot får jag lite ont i magen när en seriös aktör som EFN valde att intervjua en expert som bidrog med en analys som verkar ha bestått i att hon lyssnat på introreklamen till Börspodden: https://twitter.com/LendifySE/statuses/915482574671278080
Som jag ser det bidrar sådana individer till en farlig hausse då de är djärva nog att kasta sig in i något som ser attraktivt ut och även drar med sig andra. Att de förstör sitt eget rykte bryr jag mig inte så mycket om men jag tycker det är synd om de personer som dras med i haussen och antagligen kommer att förlora rejält med pengar när de säljer i nästa nedgång.
Håller med i allt!
Det var någonstans här, när man vart medveten om detta, som man insåg hur meningslöst det är att rekommendera bolag till individer, man inte har en mycket ingående kunskap om!
Rätt bolag för en är helt fel för en annan!
Tack för din kommentar kalle, det var länge sen sist nu! :-)
Javisst. Det är såklart intressant att utbyta tankar med olika typer av människor och vidga sina vyer. Samtidigt kanske det är bra att fokusera och snäva in sig ordentligt i sin nisch!
Hej Aktieingenjören!
Hehe, just denna gång var jag inte ute efter att provocera och kanske var jag onödigt diplomatisk ;-) Skämt åsido, det finns även bra strategier och dåliga strategier. Det farligaste är att tro att man har en bra strategi som i själva verket innebär extrem risk. Ungefär som Lendify som du beskriver, det kommer med hög sannolikhet att sluta med tårar för de som investerar eller lånar ut sina surt förvärvade.
Jag håller med om att haussen är ganska långt gången och att det är vissa faktorer som måste finnas för att det ska vara intressant för den stora massan som springer fort åt samma håll medan andra sköldpaddor som vi sakta gnetar framåt. Alla måste vi lära oss den hårda vägen och det har både du och jag gjort för att förhoppningsvis bli bättre och tänka oss för ännu mer noga nästa gång det beger sig…
Vi får se vilken aktivitetsnivå jag hamnar på efter årsskiftet! På återseende :-)
Riktigt bra inlägg, gick precis i tankarna om att skriva om olika investerartyper och detta var guld för det. Själv har jag länge haft svårt med tillväxtinvestering trots att jag länge försökt mig på att förstå detta. Men också för att jag sett hur dåliga resultat bolag med höga P/E-tal och hur tillväxt oftast återgår till medelvärdet.
Trots det finns det uppenbarligen personer som lyckas med att identifiera bolag som lyckas växa explosivt, bland annat Evolution Gaming som Martin skrev om här på Aktiefokus idag. Jag har svårt allmänt att se hur man kan räkna hem en sådan investering, där ett P/E på 40 förutsätter en tillväxt på 20 % per år kommande tio år utifrån en simpel DCF modell (något som ett fåtal bolag lyckas med). Men är man insatt och snabbfotad så kanske det är en investering man lätt kan räkna hem. Men som du säger, det kräver en viss sorts personlighet.
Man får inse sina begränsningar och vad man passar för. Även som kvantitativ investerare gäller det att hitta en strategi som man är nöjd med och investerar i bolag man annars skulle investerat i. Kan nämnas att många av bolagen som jag har i min portfölj är bolag jag skulle valt utifrån aktiv stock-picking, i alla fall efter att läst all den litteraturen som jag gjort. Stor del av de bolag jag valde när jag investerade ”aktivt” var utifrån samma princip.
Bra inlägg! Jag håller helt med så när som på ett tillägg. I att känna sig själv (helt rätt att det är oerhört viktigt) tror jag också ligger att kunna förstå fördelen med andras perspektiv. I frågan om investeringar kan det till exempel handla om att som defensiv värdeinvesterare kunna förstå hur, säg, en entreprenör eller en trader tänker. Så jag skulle vilja lägga till värdet av att även försöka förstå och ta på allvar hur andra tänker till din lista. Själv hamnar jag för övrigt längst ner i hörnet på producerrutan när jag arbetslivet gjort testet ovan några gånger.
Tack för ett bra tillägg Gottodix! Jag försöker tänka i de banorna ibland och inser att jag har missat många lägen för att jag inte har tänkt så.
Med tanke på den mängd material du producerar, till den kvalitet du åstadkommer, förstår jag att du hör hemma där nere i det röda hörnet ;-)