Hur ska man vikta portföljen?

Vi följer upp det förra succéinlägget om stora och små bolag. Det här hur som helst tankar och idéer kring antalet innehav i en portfölj och dess fördelning mellan dem.

Antalet bolag i en portfölj?

Antalet bolag som rekommenderas i en portfölj skiljer sig väldigt mycket åt. En person som Magnus på Fundamentalanalysbloggen tycker ett väldigt lite antal. Anders Heskel tycker att man kan ha tio bolag. Aktiespararnas gyllene regler säger 10-15. Avanzas statistik visar 15 bolag. Kavastu och Analysera Mera tycker bra många fler.

Det är verkligen inte lätt, men jag tror mig kommit fram till följande. Det beror på några olika faktorer:

• Hur väl kan du bolagen?
• Vilken storlek har bolagen?
• Vilken branschblandning har du mellan bolagen?
• Hur kul tycker du det är?
• Hur mycket tid har du att lägga på aktiehandel?

Hur väl kan du bolagen, innebär att man förstår hur branschen går och hur det här bolaget verkar på den marknaden. Du ska kunna förutsäga hur bolaget går och kanske till och med ha faktorer som är unika för dig (t.ex. att du har kollat alla anställda på Linkedin och ser om det blir en braindrain). Kan man bolagen väl kan man ha färre i portföljen.

Vilken storlek bolagen har, spelar stor roll eftersom små bolag tenderar uppvisa svarta svanar, hur väl man än gjort sin hemläxa. Därför bör du ha fler bolag om det är många små. Storleken är dock inte allt, utan det kan finnas småbolag med god spridning av risker i olika verksamheter precis som det kan finnas stora bolag som står och faller med enstaka faktorer. Om du kan bolaget och branschen, vet du också hur mycket vikt du behöver lägga vid bolagets storlek.

Branschfördelningen tycker jag att aktiespararnas gyllene regler förklarar väl.

En spridning mellan branscher och länder ger en minskad exponering mot marknadens risker. Tänk dock på att för många fonder inom en och samma kategori är sämre än en indexfond.

Hur kul man tycker det är och hur mycket tid man har är viktiga faktorer eftersom det faktiskt tar tid att bevaka bolag. Är det inte speciellt kul ska man köpa billiga indexfonder, men är det bara tiden som tryter ska man ha fler bolag i portföljen. Alla vi som har hållit på ett tag med aktier har dessutom fått lära oss att tillgången på tid kan variera kraftigt, vilket innebär att ens strategi bör anpassas efter det.

Hur ska man vikta en portfölj?

På samma sätt som att det finns många skolor kring hur många bolag, så finns det skolor kring hur en portfölj ska vara viktad. De hänger självklart ihop, eftersom man kan till viss del diversifiera bort en del risk (och potential?) med antalet.

Ju större bolag, desto större position

En av skolorna är att ha mindre positioner om bolaget är litet och en större position om bolaget är stort. T.ex. kanske ett small cap-bolag bara får vara 5 % av portföljen, medan ett bolag på large cap kanske får vara upp till 15 %.

Det är ungefär på så vis som index & ETFer är konstruerade, eftersom de generellt är viktade att det största bolaget i indexet har den största positionen. Mer om detta nedan.

En effekt jag tror man dock uppnår med en sådan här portfölj är att volatiliteten minskar, om det är något man tycker är jobbigt. Varken jag eller Kenny anser dock att volatilitet är ett bra mått på långsiktig risk, eftersom den verkliga risken är hur bolaget presterar och inte marknadens åsikt för tillfället.

I vår Shareville-portfölj finns två exempel på detta och jag ursäktar ”äckeltemat” redan nu. RenoNorden köpte vi in för att avyttra ganska snabbt. Jag trodde nämligen att det fanns en stabilitet i kontrakten man hade för att köra och hämta sopor. Det visade sig dock att de riktigt lönsamma kontrakten försvann året efter börsintroduktion och därmed var caset inte detsamma. Däremot har vi bolaget TiksPac som ger bort hundbajspåsar emot reklam på stolpar. De gick underliggande väl, men balansräkningen var lite tunn. Nyemissionen kom och aktien har därefter utvecklas väl.

Vikta alla innehav lika

På Nordnetbloggen skriver en av de mer unika bloggarna, Framtidsfeministen. I ett av hennes senare inlägg skriver hon om en sak som hon plockat ur boken Tänka Snabbt och Långsamt (skriven av nobelpristagaren Daniel Kahneman). Han hänvisar till den här forskningen (The Robust Beauty of Improper Linear Models in Decision Making) att man kan vikta en aktieportfölj helt jämnt mellan innehaven.

Att vikta innehaven jämnt har visat sig vara effektivt och används främst bland amerikanska ETFer som istället för storlek i handelsomsättning viktar bolagen jämnt mellan varandra. Det här leder till en större andel mindre bolag och den typen av bolag har över tid presterat bättre än de större bolagen.

Därför tror jag att har man en portfölj som innehåller fem mindre bolag och fem större bolag finns det en chans att få en bättre avkastning genom att vikta dem lika än att vikta över till de större innehaven. Det här liknar faktiskt vad Framtidsfeministen även gör.

Sedan passar det nog väldigt väl att ta lika stora positioner i t.ex. en portfölj av indexfonder, Magic Formula och Net-nets som är till största del drivna av aktievärderingen emot räkenskaper och att eventuella känslor är undantryckta.

Magkänsla/Potential

Vissa portföljer består av olika innehav som kanske kan rusa ganska markant. T.ex. en samling förhoppningsbolag eller varför inte lönsamma bolag som Starbreeze eller Fingerprint. I en sådan portfölj kan mycket väl känslor styra och många affärer blir nog väldigt kortsiktiga.

Jag tror det är vanligast att ha en magkänsleportfölj och jag vill inte kritisera det, men man bör nog vara medveten om att det inte alltid är det bästa valet.

Vikta om portföljen

Det finns mekaniska strategier, så som månadssparande i indexfonder eller Magic Formula, en stor vits med att vikta om innehaven så att innehav som gått bra minskas och dåliga innehav ökas. Det går självklart stick i stäv med ”cut your losses and let your winners fly”, men det har historiskt visat sig vara en bra strategi.

Min personliga reflektion är att ju större bolag man har med breda affärsområden, ju mer diversifierad man är eller om man har en mekanisk strategi är det här något man ska göra på årlig basis. Om man har en portfölj med 20 large cap-bolag och man inte vill öka i ett som gått dåligt, då kan man ifrågasätta varför man ens äger bolaget. Därför tror jag det även fungerar väl på den typen av portfölj.

Sammanfattning

Mitt råd är att du tänker igenom hur din portfölj ser ut, sätter upp regler och följer dem. Jag tror mycket väl att man överträffar index om man är mer systematiserad i hela sitt bemötande till investeringar än att tro på att en god magkänsla kommer leda till fantastiska resultat. Däremot hur du ska vikta dina innehav och hur många innehav är upp till dig och hur pass väl du sover om natten. Det kanske är som så att du ska ha två-tre olika strategier och att du efter några år utvärderar dem.

Övrig läsning på Aktiefokus i ungefär samma ämne:

• Lathund till att slå index
• Min syn på belåning av aktieportföljen

Jag är väldigt nyfiken på era åsikter och varför ni har viktat portföljerna som ni har. Kommentera gärna!