Investera i rymden?

Efter att ha följt utvecklingen ett tag framstår rymden som kanske århundradets bästa tema-investering. Den stora frågan är om det är nu man ska investera i rymden, eller om det är 10-20 år bort. Är det överhuvudtaget ens rationellt att investera i rymden just nu?

Bakgrund till den moderna rymdindustrin

En analytiker som bevakar rymden bevakar sektorn Aerospace & Defense. Även om jag är övertygad om att det kommer finnas rymdanalytiker i framtiden finns det få börsbolag som har en direkt exponering mot rymden. Månresan påstås av vissa vara en demonstration av de amerikanska missilernas träffsäkerhet och den militära kapprustningen är en förklaring till varför stora framsteg gjordes på rymdområdet.

Boeing och Lockheed Martin har haft ett duopol på raketuppskjutningar och samarbetar genom ett samriskföretag under namnet United Launch Alliance. Nyligen har en ny typ av rymdbolag uppkommit utan anknytning till militär sidoverksamhet. För enkelhetens skull kan man kalla det New Space medan kvarlevor från tidigare raketuppskjutningar kan benämnas Old Space.

SpaceX

SpaceX är kanske det hetaste namnet inom New Space. Bakom SpaceX står Elon Musk, vd för Tesla som nyligen förvärvade hans andra skapelse SolarCity. Oavsett huruvida man betraktar Musk som ett samtida geni eller en helt okej företagsledare är det uppenbart att SpaceX framtvingat förändringar i en bransch som länge varit på dekis. När till och med en demokrat på presidentposten väljer att lägga ut delar av NASA går det att ana att allt inte var prima.

SpaceX har rönt enorma framsteg på kort tid och i synnerhet syftar jag på en lyckad landning på en drönarplattform till havs i april 2016 med sin Falcon 9-raket. Tidigare har SpaceX Falcon 9 kunnat landa på mark men att landa på en drönarstyrd plattform till havs innebär att höga krav ställs på precisionen och stabiliteten. När SpaceX ska skjuta upp den återhämtade raketen för andra gången nu kan priset per uppskjutning bli så lågt som 40 MUSD. Återanvändande av raketer kan innebära enorma kostnadslättnader då rakettillverkningen är den klart dyraste komponenten. United Launch Alliance menar att 80-85 % av den totala kostnaden för en raketuppskjutning är hänförlig till raketen.

SpaceX Falcon 3 kostar cirka 60 MUSD att skjuta upp medan Falcon Heavy med cirka fem gånger högre prestanda sett till kraft kostar cirka 90 MUSD att skjuta upp. 120 MUSD är det billigaste som United Launch Alliance kan skjuta upp den minsta raketen för, medan Airbus nya raket Ariane 6 kommer kosta cirka 77 MUSD. Att vara kostnadsledande samtidigt som SpaceX är ensamma om att kunna återanvända raketer lär skapa en bättre konkurrenssituation på marknaden och medföra ett, på lång sikt, lägre pris på raketuppskjutningar.

Bild: SpaceX Falcon 9 lyckad landning på vatten.

United Launch Alliance har dock skjutit upp över 110 raketer vertikalt på raken utan att något gått snett medan SpaceX experimenterande medfört att flera raketer fattat eld. Men track-recordet förbättras ständigt och SpaceX snuvade ULA på ett kontrakt i 100 MUSD-klassen till följd av att NASA övergått till att betrakta SpaceX som en förstklassig leverantör, med skillnaden att SpaceX gör saker billigare än United Launch Alliance.

Kan man investera i SpaceX? Dessvärre går det inte att investera i SpaceX i dagsläget. Alphabet äger tillsammans med Fidelity cirka 10 % av bolaget. Man får därmed lite rymden genom att köpa Alphabet/Google. Egentligen kan man säkert investera i Tesla eller Amazon men då är det ett bet på att rymdvärdena i SpaceX och Amazon spiller över vilket känns ganska långsökt. Värt att tillägga är att Facebook anordnade världens första Q&A i rymden nyligen. Att Facebook och Alphabet som är välkända för innovation rör sig mot NewSpace-området i framtiden är tänkbart.

Vilka rymdbolag kan man investera i?

Jag har förgäves sökt efter rymdbolag men det slutar i att bolaget ändå alltid har militärrelaterad sidoverksamhet. De fem aktierna som jag tycker ger en rymdexponering är 3L-Communications, Aerojet Rocketdyne, Boeing, Airbus och Orbital ATK. Alla aktierna är noterade i USA utom Airbus som är noterat i Frankrike.

Kort om varje bolag

3L-Communications är aktiva på satellitsidan. Bolaget levererar kommunikation- och övervakningssystem till militära och kommersiella kunder. Här återfinnes fyra affärssegment varav ingen går under nördnamnet Outer Space Exploration – däremot slipper man att investera i vapen. Bolaget har emellertid gått knackigt sedan 2013 och omsättningen har i princip stagnerat sedan finanskrisen, därav inget tillväxtbolag.

Aerojet Rocketdynes årsredovisning osar rymd. Årsredovisningen glider in på vapenrelaterade aktiviteter, men i huvudsak ägnas mycket fokus på bolagets kunnande och ledande roll inom raketmotorer. Bolagets raketmotorer har varit representerade på varje interplanetär färd som NASA genomfört. Den historiska resultatutvecklingen har varit mycket skakig dock och omsättningen sjönk nästan 60 % mellan 2003 och 2004. Att vara underleverantör till raketer och flygplan är spontant kanske inte det trevligaste stället i värdekedjan.

Bolagets största kunder är den amerikanska militären, NASA, Boeing och Lockheed Martin i fallande ordning. Bolaget är därmed väldigt USA-centriskt och det är nog inte Rocketdyne som gör Kinas eller Indiens raketmotorer i framtiden, trots ett företagsnamn som illusoriskt andas NewSpace.

Airbus har förvisso en del försvarsavtal, men större delen av omsättningen härrör från flygplansförsäljning. Är man positivt inställd till Nato och tror att USA kommer sätta sin flagga på Mars först kanske Boeing är en bättre aktie att äga. Däremot kan man tänka sig att Airbus har betydligt enklare att segmentera icke-amerikanska kunder och kommersiella aktörer, i synnerhet om Le Pen från Front National som är ryssvänlig blir president eller får ökat inflytande.

Ett annat alternativ varför Airbus är ett bättre val är att de nya raketerna är kostnadsmässigt konkurrenskraftiga mot SpaceX Falcon-serie och betydligt billigare än ULA:s diton. Dock är riskpremien för att investera i Frankrike något högre än riskpremien för att investera i USA. Sedan tillkommer otaligt många diskussioner angående huruvida Airbus flaggskepp A380 står sig mot Boeings uppiffade 737. Flygplanstillverkningen är avgörande för den framtida aktieutvecklingen; av det skälet kanske man bör vara intresserad eller insatt i flygplanstillverkning för att köpa en flygplansaktie.

Boeing är likt Airbus en flygplanstillverkare av gigantisk bolagsstorlek; vinsten för 2015 uppgick till hisnande 37 miljarder USD. Stordriftsfördelar är nog en betydande faktor då rymden är otroligt dyrt i alla avseenden och kräver ordentliga balansräkningar och rörelsekapital för att hantera storkontrakt i miljardklassen. Även om mindre nischbolag är med på någon ände är det sannolikt något välkänt större namn som fraktar turister till månen. Boeing bedömer att marknaden för flygplanstillverkning växer mellan 4-5 % per år. Det ska tilläggas dock att vinsten för fem år sedan var mer än dubbelt så stor som Airbus medan den var cirka 25 % högre på TTM-basis. Konkurrenter som andas i nacken och pressar marginaler och Airbus med ett liknande produkterbjudande som Boeing: är framtiden verkligen Boeings? Både Boeing och Lockheed Martin har förlorade CSR2-kontraktet (Commercial Resupply Services 2) om att förse International Space Station med förnödenheter och material, ett avtal som bedöms vara värt mellan 1-3,5 miljarder USD. Istället är det Orbital ATK, Space X och onoterade Sierra Nevada som i januari 2016 landade det lukrativa kontraktet, ett avtal som med tiden kan öka i storlek i likhet med det föregående CSR1-avtalet.

Orbital ATK bildades genom en sammanslagning mellan Orbital Sciences och Alliant Techsystems. Tidigare var Orbital Sciences ett renodlat raket/satellit-företag. I och med sammanslagningen dock blev Orbital ATK den största leverantören i världen av mindre ammunition och en betydande leverantör av medelstora och stora vapenhylsor. Således är det inte längre ett helhjärtat bet på rymden då bolaget har en betydande intäktsandel från vapenrelaterad försäljning.

Nyligen sjönk aktien på nyheten att bolaget bokfört konstigt gällande en order daterad 2012 vilket fick konsekvensen att hela årsredovisningen för 2015 måste göras om. Kursfallet hänger även ihop med att bolaget guidat lägre för andra halvåret 2016 – momentum verkar saknas för bolaget. Det kanske ska betraktas som ett enastående köpläge, men multiplarna är högre än de historiska för bolaget och utsikterna ser instinktivt inte överdjävulskt goda ut.

Värderingsmässigt går det egentligen inte att dra några slutsatser kring bolagen. Boeing värderas i dagsläget något lägre än sin historiska värdering p.g.a. att lönsamheten är lägre sett till ROA och ROC. Orbital ser spontant ganska dyrt ut. Airbus ser helt okej värderat ut med bolagets stabila vinsttillväxt i åtanke men tenderar att vara billigt på grund av bolagets låga ROA och höga rörelsekapitalbehov. Bolagen är för genomlysta och stora för att kunna identifiera några felprissättningar, sedan är de heller långt ifrån peers utan fungerar enbart som alternativinvesteringar gentemot varandra.

Bilder: operativa och värderingsmässiga nyckeltal för bolagen. Dels medelvärdet för de senaste fem åren samt nuvarande värden på TTM-basis.

Investera i rymden: rationellt eller emotionellt?

Elon Musk har berättat att han gärna vill dö på Mars. Jag menar att det inte är för ansträngt att kalla dessa för idealistiska människor. Även om bägge säkert är genier och avkastningen på investeringar kommer på längre sikt då bägge är kända för ”disruptive business models” känns det lite irrationellt att tänka på Mars i dagsläget. En uppskjutning till stratosfären kostar nästan en miljard svenska kronor i dagsläget; Kostnadsbilden och teknologin talar inte för någon interplanetär resa i närtid.

Andra grejer som talar emot är att Mars träffas av över 200 meteoriter per år då Mars atmosfär motsvarar cirka 5 % av jordens vilket gör att de inte sönderfaller i samma utsträckning. Boendeplatser behöver sannolikt vara hyfsat mobila, vilket ställer ytterligare krav på teknologin (dock menar Kenny Granath att detta är irrationellt då oddsen för att bli träffad är närmast obefintliga när Mars landyta är ekvivalent mot Jordens). Sedan har NASA påpekat vikten av att kunna skicka tillbaka människor till jorden, att det är på något sätt en etisk eller human aspekt gentemot astronauterna. En lokal sandstorm kan pågå i flera månader. Jag tycker att det finns mycket försvårande omständigheter kring att etablera sig på andra planeter och ser inte heller de ekonomiska incitamenten på kort sikt.

Andra affärsmodeller i rymden

Ett NewSpace-företag vid namn Deep Space Industries vill prospektera asteroider som innehåller enligt bolaget dyrbara metaller som är ovanliga på jorden. Bolaget pekar såklart på att rymden är en marknad som uppgår till 330 miljarder USD med en accelererande tillväxt. Sannolikt finns det ett juridiskt kryphål för kommersiella aktörer då Space Law, som mestadels utgår ifrån ett avtal signerat mellan nationer år 1967, inte har tagit hänsyn till kommersiella aktörer som i princip får fritt spelrum att ta vad som helst i rymden (intressant dokumentär på ämnet).

Men varför skulle prospektering i rymden av samma metaller som finns på jorden skilja sig väsentligt från samma metall- eller mineralutvinning här på jorden och varför skulle de nuvarande marknadsaktörerna inom prospektering ge upp den lukrativa rymden till förmån för Deep Space Industries? Ett haussigt citat av Deep Space Industries: ”Prospector–1 is not only the first commercial interplanetary mission, it is also an important milestone in our quest to open the frontier,” DSI co-founder Rick Tumlinson said. ”By learning to ’live off the land’ in space, Deep Space Industries is ushering in a new era of unlimited economic expansion.”

NewSpace lär fyllas av både oseriösa och seriösa aktörer; investerare bör vara vaksamma och inte sluka allt med hull och hår.

Hur många delar känner du till sedan tidigare?

Satelliter en annan intressant marknad

3L-Communications som nämnt ovan är en betydande satellittillverkare i sammanhanget. En annan stor aktör på marknaden är Mitsubishi Electric som är börsnoterade i Japan. Det finns fler aspekter av rymden än att prospektera asteroider och rymdturism. Men för att en satellit ska hamna i stratosfären krävs en raket för att skjuta upp den i dess omloppsbana. Således bör SpaceX återanvändningsbara raketer vara av intresse för satellitmarknaden då den signifikanta reduktionen i marginalkostnaden bör i någon utsträckning överföras till kunder.

En market research report daterad augusti 2016 pekar på att satellitmarknaden kommer växa med 5,6 % per år fram till 2020. Satellitmarknaden handlar nog mer om informationsteknologi – både militära såväl som kommersiella applikationer – än att ta stillbilder på privatpersoner som Hollywoodfilmer ger sken av. Sedan huruvida de gamla tontunga och miljarddyra satelliterna är passé till förmån för nanosatelliter är svårbedömt. Svenska GomSpace är verksamma inom marknaden för nanosatelliter och ger i min mening en betydligt trevligare NewSpace-exponering än ovan nämnda bolag.

Rymd och aerospace: två helt skilda saker?

Tanken med rymden är på något sätt att alla krig är meningslösa i en kosmisk kontext, gaia och allt det där yoga-tugget. Rent intuitivt borde ett ökat rymdutforskande medföra att antalet konflikter i världen minskar. Följdaktligen om 30-90 % av omsättningen härrör från militära eller militärrelaterade aktiviteter är det oklart om man kan kapitalisera på rymden och samtidigt bibehålla omsättningen. NewSpace och OldSpace är ur den vinkeln motsatser. Orbital ATK som är en betydande ammunitionstillverkare bär sannolikt drabbas hårdare av denna logik än till exempel Airbus och A-3 men en stor del av omsättningen är en funktion av försvarsbudgetar världen över hos alla fem bolag. Lite verkar dock tyda på att jorden blir en mer fridfull plats framöver, därav går OldSpace kanske en ljus framtid till mötes.

Vad ger en exponering mot rymden?
Jag personligen finner Old Space-bolagen rätt intetsägande. Jag hade personligen hellre investerat i SpaceX som brutit ny mark på kort tid, i en monopolistisk bransch som tagit sina årliga NASA-intäkter för givet.

Rymden nu eller om tjugo år? Ingen aning.

Vem vinner på rymden? För allt jag vet kanske solenergi är den största vinnaren på rymden av logiska skäl. Kanske lär The Gaming Corps The Descendant vara en större nettovinnare på rymden än Orbital ATK. Det framstår dock ganska tydligt att marknadstillväxten är något förhöjd vad gäller rymdrelaterat och när kostnadsbilden ser bättre ut är rymden en framtidsmarknad. Det faktum att rymden är ständigt expanderande gör det till en de facto oändlig marknad (därom tvista de lärde, men rymden är expanderande inom överskådlig framtid). Därför är det nog klokt att hålla utkik efter allt NewSpace-relaterat och som verkar ha fötterna på jorden.