Dags för lite söndagsfilosofi utifrån en idé som jag har känt att jag måste få ur skallen (så som ungefär 100 % av mina inlägg uppstår). Warren Buffett har vid tillfälle sagt följande:
I am a better investor because I am a businessman and a better businessman because I am an investor.
Vissa menar till och med att Buffett inte är någon vidare investerare, utan har all sin framgång att hämta från att han är en bra affärsman, men jag vill mena att Buffett ändå har en stor poäng och att andemeningen är viktig. Andemeningen är att man kan överföra andra erfarenheter här i livet till andra områden, som till exempel investeringar. Alla vi som arbetar för vår månatliga lön och har haft några olika jobb har också lärt sig mycket som går att överföra till investeringarnas värld. Nu parafraserar jag Buffett:
I am a better investor because I am a worker and a better worker because I am an investor
Vad menar jag då med detta?
Att lära sig om bolag från golvet
Jag har haft tre olika jobb sedan min ingenjörsexamen 2009 och dessförinnan har jag också haft ett antal olika sommarjobb och extrajobb. Till exempel sommarjobbade jag på Sandvik ett antal somrar och insåg där att arbetarna på golvet gillade den gamla vd:n Lars Pettersson. Vad som hände med stämningen och arbetsmoralen när Olof Faxander tog över och flyttade huvudkontoret från Sandviken till Stockholm och slet bort hjärtat och själen från företaget kan jag bara fantisera om, men att det tog fyra år att sparka Olof Faxander säger mycket om hur tröga och dåligt styrda vissa svenska stora företag är (på slutet har Ericsson varit på tapeten).
Hur som helst: några lärdomar som jag tar med mig från lönearbetandet till investerandet kan vara följande:
- Ledningen och kulturen är oerhört viktig. Det kan låta banalt men det framgår oerhört tydligt efter att ha upplevt flera olika ledningar, chefer och hur det påverkar den allmänna arbetsmoralen, effektiviteten, arbetsglädjen med mera. Jag har sett toppstyrning med mellanchefer som slickar uppåt och sparkar nedåt utan att ta hänsyn till vad som är bäst enligt lokala förutsättningar och jag har sett hur en kultur av ryggdunkande där kritiskt ifrågasättande inte får plats leder till konsekvenser för prestationen. Där chefen kan agera för sina anställda istället för att agera mot dem på delegerad order från någon annan blir resultaten mycket då varje arbetad timme från personalen ger så mycket mer resultat. Detta kan mycket väl vara förklaringen till att vissa företag som AQ Group lyckas så bra utan att man riktigt kan förstå varför.
- Nyckeltal spelar roll. Om man mäter ett nyckeltal kan man vara helt säker på en sak, nämligen att organisationen strävar mot att uppfylla målen oavsett vilka bieffekter som det medför (som inte mäts). Vissa nyckeltal kan vara direkt skadliga att styra efter, så det gäller att välja sina nyckeltal mycket noga. Kortsiktiga mål är till exempel direkt livsfarliga på lång sikt. Alla vi som jobbar har nog sett hur nödvändiga utbildningar och investeringar ställs in mot slutet av året för att hyfsa till årets resultat på grund av kortsiktiga och felaktiga mål satta av någon ägare som inte inser vad detta ställer till med på lång sikt i form inte bara i form av uteblivna nyttor utan också på grund av ökad friktion i organisationen. Här kan man notera vad företagen lyfter fram för mål och mätetal i sina årsredovisningar. Om det som står verkar vettigt är det förmodligen det på riktigt också. Om det ser ut som floskler är det bara skräp som leder till att några på ledande positioner kan lyfta bonusar som utarmar företaget på sikt.
- Ägare spelar roll. Ovanstående punkt inträffar inte i bolag där ägarna agerar långsiktigt och återigen kan man nog ta AQ Group som ett gott exempel. Om man styr ett företag där resultatet påverkar via börskursen istället för via lönekuvertet kommer man att styra annorlunda. Långsiktighet kommer att gå före kortsiktighet och det är företagen som agerar långsiktigt som är det som vinner i slutändan om man ser över en hel konjunkturcykel. Jag har provat på arbeten både inom privat, statlig och kommunal sektor och det är helt klart stora skillnader.
- Incitament spelar roll. Hänger även ihop med nyckeltal. Ledningar styr företag olika beroende på vilka incitament de har. Att ledningen är stor aktieägare är alltid att föredra, för det finns alldeles för många exempel på ledningar som hittar på misslyckade satsningar som efterföljande ledning får städa upp efter med stora engångsnedskrivningar. Här talar jag förvisso inte utifrån erfarenheter från något av mina jobb (vad gäller misslyckanden) men det blir lätt att inse varför t.ex. många stora förvärv misslyckas då det ligger mycket prestige i att lyckas genomföra en sådan affär för de inblandade. Att affären sedan visar sig bli praktfiasko många år senare blir någon annans problem att ta itu med. Det är bara om ledningen är stora aktieägare som sådant kan undvikas, för då får sådant agerande långsiktiga konsekvenser vilket är helt rätt incitament för att undvika dumheter.
- Förändring är svårt. Alla organisationer jag har jobbat i har strävat efter förändring mot det bättre och det gäller troligen alla organisationer överhuvudtaget. Men det är inte lätt. Vissa saker sitter i väggarna och är nästan omöjliga att påverka och andra saker tar tid. Även i de fall det finns uppenbara ”quick fixes” kan det dra ut rejält på tiden då människan tycker det är jobbigt med förändringar. I vissa fall kan förändringarna dessutom göra att något nyckeltal påverkas vilket kanske någon bonus är kopplad till. Då är det extra jobbigt och det kan till och med vara sådant som stjälper en nödvändig förändring.
- Man blir mästare på sin bransch. Om man jobbar som tjänsteman inom ett mindre eller medelstort företag blir man nästan oundvikligen mästare på att förstå hur bolaget och branschen fungerar. Man vet troligen mer om branschen och kan tolka informationen bättre och tidigare aktörer utanför branschen. Även om man inte aktivt söker upp information kommer det till en via de dagliga arbetsuppgifterna. Det här gör också att man blir ödmjuk inför att det alltid finns folk med mer information än en själv. Att ha mer information är sällan den edge som en investerare har mot resten av marknaden, men om det är någon gång man har det så är det om man jobbar inom en bransch.
- Bokföring är subjektivt och vad man visar styrs i stor utsträckning av vad man vill visa (kopplat till tidigare punkter om incitament och nyckeltal). Vissa bolag är mer intresserade av att visa bra resultat medan andra hellre redovisar så låga resultat som möjligt för att minimera skatt. Som utomstående är man chanslös att veta vilka antaganden som går in till bokföringen.
Slutord
Alla har vi olika erfarenheter och i detta inlägg har jag tagit upp några punkter som jag tror är av relevans för investeringar i aktier. Alla erfarenheter man har med sig från livet sitter någonstans i bakhuvudet och när man läser på om bolag påverkar det hur man tolkar informationen.
Ju mer erfarenheter man samlar på sig, desto bättre blir man som investerare. Omvänt kan erfarenheter som man har som investerare också leda till att man kan tillföra mer på sitt arbete. Jag har till exempel aldrig läst mer än några enstaka poäng ekonomi på universitet (”företagsekonomi för civilingenjörer”) men jag inser att jag har klämt in det mesta och kanske mer därtill ändå via min aktiehobby och baserat på det kunnat jobba med mycket som rör ekonomi och värdering i mitt dagliga arbete. En slags utvidgning av kompetenscirkeln genom att ha en fot kvar på stadig mark och ta ett steg ut i det okända.
Så se till att utnyttja dina erfarenheter på ett positivt sätt. Oavsett vilka erfarenheter du har kan du troligen nyttja dem även i andra områden här i livet och aktieinvesteringar är inget undantag.
Jag är väl för övrigt någon slags affärsman eller entreprenör också i och med Värdepappret som jag var med och startade. Det har givit mig ytterligare erfarenheter och på fredag släpps nästa nummer där jag skriver en analys om uranbolag där jag har beröringspunkter från tidigare arbete inom kärnkraftsbranschen. Men det är en helt annan historia.
När jag skrev mitt inlägg ”Att lära av Försvarsmakten, hur man bäst dödar ett företag” var en av de första frågorna om jag jobbar på Sandvik. Det är ännu längre sedan jag sommarjobbade där än du gjorde det men det var minst sagt intressant att kontrastera Börsveckans optimism om Faxanders åtgärder med vad jag hörde från vänner och kollegor.
Samtidigt tror jag att man ibland måste vara försiktig med att blanda ihop vad som är relevant för kunder/kollegor och vad som är relevant för bolaget. Jag vet t.ex. att många konsulter är skeptiska mot eWorks eftersom man anser att eWork är för prisfokuserade och inte ger utrymme för kvalitet. När IT-marknaden är riktigt het tror jag att det här kan vara till nackdel för eWork eftersom man är mer än kundmäklare än en säljmäklare. Men som branschen fungerar större delen av priset tror jag att eWork kan skära mellan med sin ”good enough”-lösning tillräckligt ofta för att räkna hem sitt nuvarande börsvärde.
Aktieingenjören,
Jaså det fanns optimism kring Faxander en gång i tiden? Som tur är har jag bara lyft pengar via lön från Sandvik och inte via några aktier :-)
Ja man ska vara försiktig och inte dra för stora växlar på irrelevant information. Samtidigt är information om vad som är bra för kunder och kollegor relevant information kring vad som i förlängningen är bra för företaget. Och är man i en viss bransch har man stenkoll på hur konkurrenterna agerar och varför och man har även en aning om vad det kommer att leda till. Sedan är det väl en annan fråga om man ska investera i egna bolaget eller i konkurrenter ;-)
Klokt inlägg. Erfarenheter är bra när man ska investera, bara en sådan sak som hur svårt det kan vara att fusionera två företagskulturer.
Vilka nyckeltal är bra för att mäta ledningens jobb tycker du? Buffett har väl haft ROE som ett mått för ledningen i hans bolag? Framför t.ex. omsättningtillväxt.
Du som provat att arbeta inom privat, statlig och kommunal sektor, vad skulle du säga är de största skillnaderna?
Jag håller med om att ”lönearbetandet” är i princip oumbärligt för att lära sig investera. Men däremot tycker jag att det är helt fel att som många utgå ifrån att lönearbete är något man ska ha till 65. Eller 70-75 år åldern i framtiden..). Lönearbete är en enormt nyttig grund för att kunna investera men jag tycker att de enda självklara målsättningen för den som vill ha ett mer oberoende liv är att någonstans mellan 40-50 år så ska målsättningen vara att med hjälp av tidigare erfarenheter kunna leva på sina investeringar och leva ett av lön oberoende liv . Då har man byggt upp ägande i ett antal företag och kan föra över sina tidigare kunskaper till dessa. Att ha som utgångspunkt att lönearbete till pension är helt galet om man vill ha ett fritt och oberoende liv. Och vem vill inte det?
Jag övergick till investerande i runt 40 års åldern och har inte ångrat det en dag. Men jag hade inte kunnat gjort det utan alla erfarenheter som tidigare jobb gett – från blåbärsplockande till chefs jobb på börsnoterat företag..
Och med – inte att underskatta – den svårfångade faktorn TUR..
@Kenny, ja Börsveckan var positiva till hans omställning ända in i kaklet. Däremot vet jag att några bekanta sålde sina Sandvik-aktier när de fick reda på att Faxander inte skulle flytta familjen till Sandviken.
@Signs. När jag är 40-50 år kommer min barn att vara i 10-20 årsåldern. Att prioritera sparande under barnåren och sedan sitta hemma med rikedomar när de flyttat hemifrån är meningslöst. Har man ett bra jobb är det rimliga att prioritera barnen först och därefter bygga upp ett sparande man kan leva på. Det är inte optimalt med tanke på ränta-på-ränta effekten men rent praktiskt är en krona värd väldigt mycket mer när man har småbarn än när de är utflugna.
@aktieingenjören. En bra poäng, småbarnsåren ska självklart prioriteras, det finns inget viktigare, men jag ser det inte så snävt som att det handlar om att prioritera sparande, snarare ett bredare ”förhållningssätt” som handlar mer om entreprenöriellt tänkande, hur man ser på risk, vilken typ av företag man väljer att jobba på etc..
Och man sitter aldrig hemma med rikedomar. Rikedomarna arbetar i företag och skapar nya arbeten. Det är oberoendet och friheten som är det centrala.
Bara att hålla med. Förstår inte hur man kan analysera (förstås) företag utan att ha jobbat i några olika. Allt annat lika är man garanterat bättre på att förstå företag om man har erfarenhet, helst förstås från flera branscher.
Om inte annat så är det nyttigt att tappa dina illusioner om hur rationellt de drivs.
Om det nu är så att Buffett blivit en bättre investerare för att han är affärsman har lyckats dölja det bra. Jag har blivit en bra investerare för att jag praktiserar det. Ungefär som att stå och slå spik i en bräda. Till slut blir man rätt duktig.
Med vänlig hälsning
Lars
Placeraren,
Jag vet inte riktigt hur man bedömer ledningen. Det är svårt och också något som jag brottas lite med hur mycket vikt jag ska lägga vid (eftersom det är så svårt att bedöma). Poängen är väl att det är oerhört svårt att som utomstående dra slutsatser om sådant annat än att se på de vanliga ekonomiska nyckeltalen om något ser bra ut och sedan försöka göra en kvalitativ bedömning utifrån vad ledningen säger och skriver.
Om jag får raljera lite så är min uppfattning ungefär så här (baserat på enstaka nedslag i varje sektor så det finns ju garanterat andra företag/institutioner som fungerar annorlunda).
I det privata fanns ett kortsiktigt tänk. Att få många fakturerbara/produktiva timmar var viktigare än det långsiktiga tänket. Att ta kortsiktiga kostnader för att bygga något på lång sikt var inte något man gärna gjorde. När året närmade sig sitt slut såg man över läget och stoppade in så mycket intäkter som möjligt på rätt sida årsskiftet för att hyfsa till det årets nyckeltal. Släpa med att betala fakturor över årsskiftet (nästa års problem) för att få till årets resultat lite bättre och slipa på nyckeltalen.
I staten var det tvärt om svårt att göra slut på pengarna, men nästa års budget baseras på förra årets kostnader så i slutet på året gällde det att hitta något att spendera pengarna på. Kanske inköp av programvara eller nåt annat som man borde ha lagt tid på men inte riktigt hunnit med? Prestation inte så noga och dessutom svårt och trubbigt att mäta. Vi mätte ”antal handlagda ärenden under året” vilket var ett helt barockt nyckeltal att mäta då jag ett år sysslade med i princip ett stort ärende och ett annat år mängder med små. Den politiska aspekten på styrningen av en statlig myndighet är intressant vilket inte alltid leder till logiskt agerande.
I kommunal sektor får man se prov på rejäl tjänstemannastyrning då ägaren saknar insyn om hur bolaget som de äger fungerar. Verksamheten tuffar på ändå men man tar många beslut och agerar annorlunda mot hur man hade gjort med en privat ägare vilket är på gott och ont. Man är delvis en förlängning av kommunens skatteintäkter där man kan fördela intäkter mellan skatt och kommunala bolagen.
I stat och kommun är det normalt inte samma press och tempo som i privata sektorn men man får bita i rejält ibland ändå.
Lite generaliserande, men när jag ser företag som t.ex. Saga Furs eller HKScan så får jag för mig att styrningen ser ut ungefär som i ett kommunalt bolag, dvs. saker och ting tuffar på hyggligt och lönsamheten är medioker men mycket skulle kunna trimmas om viljan och kunskapen fanns från styrelsen :-)
============================================================
Signs/Aktieingenjören
Jag instämmer. Många är det nog som har som mer eller mindre greppbart mål att kunna göra något annat av sin tid än löneslaveri och beroende på hur aktivt man jobbar för att nå dit så når man dit olika fort. Om man spenderar mindre än man håvar in varje månad växer kapitalet oundvikligen med tiden och då når man högre än en majoritet av befolkningen vad gäller frihet. Sedan finns det perioder i livet, som Aktieingenjören påpekar där det är svårare men någon krona varje månad ska ändå gå för att hålla moralen uppe. :-)
=================================================
Magnus Andersdon,
Hehe, ja om man har sådana illusioner så tappar man dem ganska snabbt. Det är mycket trampande i gamla hjulspår och många inarbetade processer som är svåra att styra om av en mängd olika skäl!
==================================================================
Lars,
Man blir bra på fotboll genom att spela mycket fotboll, men om man även hämtar lite inspiration från någon som tränar styrketräning, någon som är duktig på löpträning eller varför inte hoppträning så kanske man blir en ännu bättre fotbollsspelare?
Kenny,
Finns olika synsätt. Jag har aldrig kunnat ta med mig någon erfarenhet till aktiemarknaden och omsätta den till en vinstgivande affär. Aldrig. En av de bästa egenskaper som finns för en investerare är att vara nöjd med att göra ingenting. Hur många är det?? Det räcker väl att säga uppesittarkväll!
Jag arbetar konstant med min disciplin, och att bekämpa min egen dumhet. Här finns massor att arbeta med har jag upptäckt.
Ha det bäst
Lars
Jag vill komma med ett tillägg. Jag har varit i några organisationer som är så stora att det blir som olika företag. Det kan resultera i att vissa enheter arbetar upp bra arbetssätt/rutiner och har chefer de trivs med och tycker arbetsplatsen är bra. Medans andra tycker precis tvärtom. Båda kanske jobbar med ekonomi eller administration osv. Kanske även i samma stad eller samma land.
Sedan träffades man någon gång per år och uppfattade situationerna helt olika. Man bara ”jobbar vi på samma ställe ?”
Inlägget i sig var väldigt bra/intressant ämne
Är ursvårt att kunna veta i detalj vad som händer med ledning/styrelse och annat. Ofta blir det mer att nyckeltalen/historik/affärsmodell/konkurrens/trend får tala. Men ibland i mindre företag kan man ju få uppfattning om att det är hög nöjdhetsfaktor bland de flesta.
Sedan kan även olika personer på samma avdelning uppfatta saker på helt olika sätt. Det gör att det är farligt att dra för stora eller starka slutsatser av olika saker.
Sedan har även olika avdelningar olika betydelser. T.ex. om man har världens bästa säljteam gör det inget om man inte har den allra bästa produkten eller det bästa ekonomisystemet (teoretiskt exempel).
Vissa aktiviteter är mer värdeskapande än andra i företag osv. Och det är bara vissa saker som syns utåt. Men det är svårt som sagt.
Oavsett om det inte går att veta så är det ändå kul att försöka veta lite som t.ex. Sandvik VS kanske Facebook eller Google osv.
Eller Ericsson VS något ungt piggt företag. Skulle kunna ha ett möte bara om detta på en aktieträff. tar aldrig slut.
Känner igen mig när det gäller beskrivningen av staten/och det privata. Så ett extra plus där.
Lars,
Nej disciplin är en annan sak. Uppesittarkväll förknippar jag mest med Leif Loket Olsson och Bingolotto men för andra är det något annat har jag också noterat på sistone. Pengarna kan inte ligga inne på kontot mer än en sekund innan de ska spenderas. Vi är överens om att mycket problem uppstår när man inte kan vänta och låta tiden göra jobbet men å andra sidan är dollar cost averaging inte heller något särskilt dumt koncept.
Kan man undvika att göra dumheter kommer man långt, där är vi också överens. Riktigt smarta grejer är mest en bonus.
========================================================================
Analysera mera,
Jag tror du beskriver styrkan och svagheten med stora företag ganska väl. De blir så stora att de är som flera företag vilket på sätt och vis diversifierar verksamheten och minskar risken för obehagliga överraskningar, men det tar bort risken för trevliga överraskningar också.
Jag tycker om att dra slutsatser från siffror. Om siffrorna inte backar upp en tes är det svårt för mig att gå vidare. En kvalitativ idé skadar inte att ha i bakgrunden så att analysen talar för att det finns något som möjliggör långsiktig framgång, men siffrorna måste backa upp caset.
Hej,
Vem gör tandläkarens, avfallshanterarens, mjölkbondens, kirurgens, bilmekanikerns, pilotens, lärarens och förskolepedagogens arbetsuppgifter när de alla drar sig tillbaka 35 år gamla och lever på utdelningar?
Ganska många yrken skapar en hel del samhällsnytta…
Med vänlig hälsning
Carolus