Kenny har skrivit om “Den effektiva marknadshypotesens påverkan på min investeringsfilosofi” och den naturliga förlängningen är att skriva översiktligt om indexfonder. Visst att Kenny inte längre använder indexfonder eftersom han tror att han kan bättre själv, men jag vill ändå fördjupa mig i ämnet. Jag tror nämligen att det är ett utmärkt sätt att spara på för de allra flesta. Eftersom målgruppen är så pass bred har jag försökt skriva artikeln på ett lättillgängligt sätt med förklaringar av svåra ord.
Vad är en indexfond?
Indexfonder har funnits på den svenska marknaden sedan 50-talet, men det är i och med att Avanza lanserade sin fond Avanza Zero som det tog fart hos gemene man. Det helt unika med fonden är att den är helt gratis och Avanza hävdar att de ser det som en marknadsföringskostnad. Efter detta har börshandlade fonder (alltså att man kan handla dem i realtid istället för på bästa fall dagsnivå med vanliga fonder) tagit fart och dessa kallas för ETF (Exchange-Traded Fund), eller börshandlade fonder. Dessa är oftast kopplade till ett index (en samling aktier i en viss kategori bildar ett index) och har dessutom ganska ofta en hävstång (belåning) inbyggd i sig.
En fond är en portfölj av aktier som ägs av människor som köpt andelar i fonden. Förenklat sett så när man köper en andel i en fond så placerar fondförvaltaren dessa pengar i aktier och när man säljer en fond så säljer fondförvaltaren aktierna. Syftet med indexfonder är att man försöker få avkastningen i fonden att följa ett börsindex genom att man försöker ha samma fördelning av pengarna placerade i aktier som indexet man följer.
En indexfond ska till skillnad från en aktiv fond vara så stor som möjligt. Man vill gärna att en aktiv fond är liten för det är då lättare att göra placeringar i mindre likvida bolag (alltså bolag som inte köp och säljs lika ofta eller i större volymer) och därmed kan överträffa index, men det är precis motsatt effekt på en indexfond. Man vill att in- och utflödena i fonden ska ha så liten påverkan som möjligt på innehaven. Om man får in mer pengar måste man köpa i “alla” bolag eller tvärt om och detta blir naturligtvis besvärligt. Man försöker göra så få transaktioner som möjligt och därför finns det en skicklighet i förvaltningen av en indexfond. Övriga händelser är annars om ett bolag i ett index byts ut eller när det är utdelningsperiod och dessa pengar ska placeras enligt index.
Olika index
Ett index är alltså en grupp av aktier som man har kategoriserat. Det finns hur många index som helst och det är ärligt talat svårt att få ett grepp om dem. De vanligaste man stöter på när man tittar på fonder är:
- SIXRX
- Består av samtliga bolag på Stockholmsbörsen och det är inkluderat utdelningar.
- SIX30RX
- Består av de 30 mest omsatta (alltså inte största) bolagen på Stockholmsbörsen och det är inkluderat utdelningar.
- OMXS30
- Är precis som SIX30RX. Fördelningen i indexet uppdateras två gånger årligen. Jag tror inte detta index inkluderar utdelningar, men ärligt talat förstår jag inte beräkningen bakom indexet som ni kan hitta här. Tror att indexet heter OMXS30GI om utdelningarna ska inkluderas och då blir den jämförbar med SIX30RX.
- MSCI World
- Indexet består av 1612 bolag i 23 olika I-länder och uppdateras kvartalsvis. Detta index ska inkludera utdelningar.
- MSCI Europe
- Indexet liknar World, men består av 433 bolag från 15 I-länder i Europa och ska inkludera utdelningar.
- DAX 30
- 30 mest omsatta bolagen på Frankfurtbörsen. Indexet ska inkludera utdelningar.
- DJ EURO STOXX 50
- Består av 50 bolag från 12 olika länder. Den här beteckningen kan vara fem olika index och vill man ha i EUR inklusive utdelningar är det .SX5GT man ska leta efter.
- S&P 500
- Standard & Poor’s 500 Index är inkluderat utdelningar och består av de 500 största bolagen i USA, baserat på omsättning i aktien, bolagets storlek med mera.
De tre första är svenska och väldigt intressanta att jämföra. Det finns nämligen en del fallgropar när man kollar på indexfonder och just vilka index fonderna använder är en av de mest kritiska sakerna att kolla på. Jag rekommenderar er därför att alltid kolla upp indexet som fonden ska följa. SIX, OMX, MSCI och Standard & Poor är alla olika leverantörer av index. Dax 30 tillhandahålls av Deutsche Börse och DJ EURO STOXX 50 tillhandahålls av STOXX som ägs av Deutsche Börse och SIX. Därför kan olika index vara samma index (men har man otur kan de räknas annorlunda).
Nu är inte alla index baserade på länder utan det finns indexfonder som följer nästan vilken bransch som helst. Man kan alltså spekulera i att en bransch just nu kommer gå mycket bättre än någon annan. Generellt förstår jag inte hur man kan avgöra det, men en gissning är att man jämför t.ex. att ett byggindex historiskt alltid har en viss rabatt emot fastigheter och om den är ovanligt stor så köper man hellre mer bygg än fastigheter. Det kan även finnas samhällstrender (så som att hemstädsbolag fick fart när RUT introducerades).
Jag vill även att ni kollar efter utdelningar så att indexen inkluderar dessa. Jag vill även varna för fonder som ska ta hänsyn till etik. Det är inget fel på att vilja investera etiskt, men att kalla det för att följa ett index tycker jag är direkt felaktigt. Sista varningen är när fonder har i sina stadgar att de inte får komma över 10 % i någon enskild aktie. T.ex. med SIXRX blir då beteckningen SIXPX. Det är inte säkert att man definierar detta tydligt och därför behöver man läsa på om precis varje investering. Tydligt exempel på detta är t.ex. Handelsbanken Mega Sverige Index och saxar från Morningstar får man följande informationstext:
Fonden är en indexfond, som i sina placeringar söker att efterlikna SIXRX (SIX Return Index) med syfte att över tiden ge en avkastning som så nära som möjligt överensstämmer med indexets avkastning. SIXRX innehåller aktier på Stockholmsbörsens A- och O-listor. Upp till 10% av fondförmögenheten kan också placeras på konto i kreditinstitut. Med syfte att effektivisera förvaltningen av fondens tillgångar kan fonden använda derivatinstrument, bl.a. OTC-derivat. Placeringarna i derivatinstrument är inte av sådan karaktär att de kan påverka fondens risknivå i någon större grad.
Det står ganska tydligt i den texten att det egentligen inte är en indexfond som följer SIXRX, utan man strävar efter att nå till den. Det här är i mitt tyckte en förvaltad Sverigefond som är väldigt defensiv och med en hyfsat låg avgift.
Vad är skillnaden mellan en ETF och en indexfond?
Det är några fundamentala skillnader mellan en ETF och en indexfond och de två största är faktiskt redan nämnda. Den första är att en ETF köper du över en börs (alltså via din aktiemäklare) och med en kostnad i form av en en dold avgift mellan köp- och säljkurs, vilket kallas spread. Den som köper din ETF kan vara en vanlig människa, men ganska troligt är det fondbolaget som ställt ut ETFen. De vill att ETF:en ska vara likvid då de tjänar pengar på själva handeln via courtagen samt spreaden. Köper du en vanlig fond tar det flera dagar innan du ser din affär och det är ingen som tjänar pengar på courtage eller någon spread (utan de tjänar pengar på fondavgiften och en eventuell köp- och säljavgift).
Den andra skillnaden är hur man äger en ETF jämfört med en indexfond. Om fondbolaget som tillhandahåller produkten går i konkurs så med en indexfond förlorar du inte värdet men med en ETF är dock fallet så. Alltså, när du köper en ETF på lång sikt måste man veta att bolaget som ställer ut dem inte riskerar att gå i konkurs (vilket bankkrisen så fint visade om än att det skulle vara lite mindre troligt att så skulle ske igen).
En annan skillnad är att ETF:er ganska ofta även har en hävstång. Indexfonder är det mer ovanligt med, fast det finns. T.ex. har soffliggarfonden i PPM, “Såfa”, en ganska bra hävstång. Personligen belånar jag hellre själv min portfölj än att mitt innehav har belånat det åt mig. Då kan jag mer flexibelt justera belåningsgraden.
Slutligen så är utbudet av ETF:er mycket bredare än vanliga indexfonder. Detta innebär fler, olika, index som man kan investera i. Vilken av dem som ger bäst avkastning är snarare frågan, men det är snarare ett framtida inlägg om hur portföljen kan se ut.
För- och nackdelar med indexfonder?
Jag är som sagt positiv till indexfonder men det finns några saker som till en början inte verkar rimliga. Om man börjar med den mest uppenbara så är det att investera i något som bara ska vara där enligt ett index. I ett index finns både aktier som gått som raketer och som jordfräsar och dessutom så viktas indexet om så att man köper mer av det som gått bra och mindre av det som gått dåligt och det känns inte heller bra.
Det finns många argument mot detta och det vanligaste brukar vara att börsen är ett nollsummespel med undantag för utdelningar och nyemissioner. Därför vill man göra så få transaktioner som möjligt och hålla nere courtagekostnaderna då de anses vara de riktiga bovarna. Sedan brukar man säga att det inte finns någon som lyckats överträffa index år efter år men det är inte riktigt sant. Det finns några få stjärnor, men hade man vetat att de var sådana stjärnor från början hade man investerat där från början.
Annat som brukar nämnas är att om alla köper indexfonder så kommer det blåsas upp en bubbla i det underliggande indexet. Detta är en större risk i OMXS30 där du bara har de 30 mest omsatta bolagen. Nu har det här aldrig skett i något land vad jag vet och just USA har större andel indexfonder än vad vi har i Sverige så marknaden kan växa ett väldigt bra tag till. Sedan ska man tillägga att om indexfonder driver upp ett visst index på väldigt höga nivåer, då kommer väldigt många som inte satsar i indexfonder att sälja. Detta kommer pressa indexfonderna till att prestera sämre och då följer ett utflöde ur indexet. Jag tror därför inte ens att det kan bli en bubbla p.g.a. indexfonder.
Nu har vi berört något och det är om det alltid är värt att köpa indexfonder. Det kan ju vara en högt värderad börs, eller indexet kan ha högt värderade bolag. Jag tror att man kan se om börsen är högt värderad eller inte, men jag tror ingen kan förutsäga när ett fall inträffar. Det är därför nästan all finansiell information säger att man ska månadsspara i indexfonder. Detta gör att du köper i uppgångar och nedgångar, men varje uppgång kommer att bli kraftigare eftersom du har köpt när det var lågt värderat och får då en större uppgång. Det finns avarter som att du bara köper när index fallit 20 % och då med 50 % av alla pengar du sparat ihop. Ifall index faller 20 % till så tar du 50 % av din kvarvarande hög. Jag personligen månadssparar och skulle jag vinna på lotto och får en stor summa pengar skulle den portioneras under en längre period. Sedan ska du inte sälja, för det är tiden som gör jobbet med ränta på ränta-effekten.
Slutligen är det avgifterna som ger att indexfonder ett ordentligt försprång emot alla aktivt förvaltade fonder. En indexfond kostar ca 0,3 % och en aktivt förvaltad fond ca 1,5 %. Alltså ska en aktivt förvaltad fond överträffa index med minst 1,5 % för att gå lika med indexfonden.
Statistik från Avanza säger att majoriteten av kunderna hade tjänat på att ha en indexfond istället för att investera i aktier och det enda anledningen att tro att man är bättre än snittet eller att man helt enkelt tycker att det är roligt. Nedan är ett långt Youtubeklipp som du måste se. De flesta argumenten för indexfonder finner du där.
Rekommenderade fonder
Det finns två fonder som är helt gratis. Den ena är Avanza Zero som kräver att du har en fonddepå på Avanza eller köper den på PPM. Avanza Zero följer SIX30RX. Den andra gratisfonden är SEB Gratisfond följer Nasdaq Euro 50 och den kräver depå hos SEB.
Danske Invest Global Index är en fond som kostar 0,5 % och ska följa MSCI World Index Free, men man gör inte riktigt det. Om vi tittar på ETF:er är generellt bolaget Xact (som ägs av Handelsbanken) värda att titta på tillsammans med Vanguard som är den största indexfondsförvaltaren i världen. Det finns självklart många fler, men det är upp till vilket utbud din(a) mäklare erbjuder. Tänk på att aldrig betala mer än 0,5 % i avgift för då gör du (troligtvis) en dålig affär.
Just nu är det courtagefritt att månadsspara i ETF:er på Nordnet. Det tar bort ETF:ernas största nackdel emot de traditionella indexfonderna och kan vara ett alternativ i dagsläget för ett långsiktigt månadssparande. Dock kan det avslutas och då bör du se över din strategi.
Avrundning
För att avsluta det här inlägget så rekommenderar jag läsning från Rika Tillsammans men även Lundaluppen som tycker annorlunda. För väldigt många är indexsparande den absolut bästa formen av sparande. Det är dock upp till dig hur du vill fördela din portfölj och vilken strategi du ska ha och just strategin är egentligen det svåra.
Hur ser du på en investeringsstrategi baserad på indexfonder? Föredrar du ETF:er eller indexfonder?
Hej! Tack för en intressant genomgång!
Ett index du inte inkluderar är MSCI Asia. Såvitt jag vet finns det endast 1 fond i sverige som följer asia index. Swedbank Robur Indexfond Asien.
Vad tror du om följande upplägg:
Avanza Zero 40%
Danske Invest Global Index 50% (0.44% avgift)
Swedbank Robur Indexfond Asien 10% (0.42% avgift)
Jag såg nämligen att Danske har väldigt liten exponering mot asien så tankte at robur fonden kunde vara att bra att komplettera med. Samtidigt har jag läst att just när det gäller asien så brukar index prestera sämre än aktivt förvaltade fonder. Varför vet jag inte. Ska jag skippa asien och köra 50/50 AZ/Danske?
Mvh
D
Bra artikel men jag skulle vilja göra ett förtydligande gällande skillnaden du beskriver mellan indexfonder och ETF:er. Även om ETF:en är börshandlad är den rent juridiskt en fond dvs tillgångarna är frånskilda bolagets övriga verksamhet.
Man brukar skilja på fysisk och syntetisk replikering där man i den förstnämnda köper in de underliggande aktierna för att replikera index. Syntetisk replikering följer man index med derivat dock ofta skyddat med ställda säkerheter mot derivatmotparten.
Således ska alltså ETF-andelarna vara skyddade även om emittenten går i konkurs.
Mvh,
Alexander Tiainen
Third party distribution
Nordnet
Tack för ett intressant inlägg!
Håller med dig om att majoriteten av alla sparare bör satsa på indexfonder, eftersom de flesta sparare varken har tiden, kunskapen eller tålamodet som krävs för att bli en bra investerare. De flesta har helt enkelt inte det brinnande intresse som krävs. (Min svaga sida är de psykologiska aspekterna som en investering på börsen innebär).
Köper man indexfonder så får man en medioker avkastning, eftersom de på ett ungefär avspeglar börsens genomsnittliga avkastning. Vilket dock är bättre än den dåliga avkastningen som de flesta fonder ger.
Ett enkelt sätt att slå index över tid är att använda två av de mest studerade anomalierna på aktiemarknaden, ”småbolagseffekten” och ”värdepremien”. Detta kan göras genom att exempelvis, en gång per år, titta på de 10 % av börsbolagen som har lägst börvärde. Sedan rangordnar man dessa bolag i förhållande till P/B (”tangible”). Slutligen köper man den tredjedelen av bolagen som har lägst P/B.
Eller så plockar man russinen ur kakan (index), gärna små under analyserade bolag. Bästa sättet att slå index är att ligga positionerad så långt ifrån index som möjligt;-)
Mvh
David: Det finns inget samband mellan hög tillväxt i ett land och aktiers lönsamhet. Morningstar.se har skrivit om detta ett par gånger (http://morningstar.se/Articles/Chronicle.aspx?title=lat-dig-inte-luras-av-hog-tillvaxt). Jag hade därför kört Avanza Zero, något brett nordiskt index och Danske Invest. Du får Asienexponeringen genom de flesta bolag.
Alexander: Du har rätt. Min källa var http://www.privataaffarer.se/borsguiden/tank-pa-detta-nar-du-koper-etfer-326036 och jag gjorde ingen skillnad i hur man byggt upp innehavet i ETFen. Ännu en fin anledning att titta efter vad det är man köper!
Zen: Min svaga sida är speldjävulen. Jag tycker om risk, men tar dum risk och har insett att ju mindre risk, desto högre chans till bra avkastning. Jag vet att jag än så länge hade tjänat på att köra indexfonder, men jag tror mig ha fått kunskap nog att kunna iaf ge index en match och sedan är det kul att ”pilla” med portföljen ;-)
Jag tycker inte index är mediokert på något sätt utan snarare en briljant produkt. Sedan kan du absolut slå index, det är bevisat gång på gång, men frågan är om man gör det under en lång tid.
Jag tycker nog mer som dig, att indexsparande är bättre än ”stock-picking” för den stora massan, då det sistnämnda ofta leder till spekulationsbeteende eller liknande. Men för dem som kan tänka sig att sätta in sig lite i aktiemarknaden och sedan spendera ett par timmar om året tror jag det är bättre med en portfölj ”defensiva” large cap bolag, gärna investmentbolag, och använda ”dollar-cost averaging” metoden. Alltså spara regelbundet och mekaniskt utan att försöka tima marknaden på något sätt.
Det är en svår fråga, och jag personligen är inte tillräckligt ödmjuk för att köpa index. Hade jag gjort det historiskt sett hade jag nog kommit bättre ut, eller iallafall inte sämre. Tror jag.
Men det handlar ju om intresse också, sett över hela livet tror jag att jag
1. kommer att spara mycket, mycket mer på grund av att det blir en ”hobby” och
2. åtminstone kunna prestera i linje med index, och gärna någon procent över
med en mera aktiv strategi.
Tack för en utomordentlig blogg, är en entusiastisk följare.
Tänkte kolla hur du känner om Tesla motors. De är nischade och snacket om deras bilar går lite överallt.
Hoppas på en analys en vacker dag !
P: Jag tror varken jag eller Kenny kommer att kolla på Tesla. Det kan säkert gå vägen för dem, men vi kan inte branschen och har svårt att tycka att värderingen motsvarar den nuvarande substansen. Kenny och jag vill helst inte betala speciellt mycket för tillväxt.
Tesla: Börsvärde 24 430 miljoner USD. Omsättning 1700 miljoner USD senaste 12 månaderna. P/S=14. Om börskursen faller 90 % kanske jag tar mig en titt :-)
Hej Martin,
Har du någon preferens gällande följande upplägg:
1.
Avanza Zero 50%
Danske Invest Global 50%
2.
AZ 33%
SPP USA 33%
SPP Europa 33%
Mvh
D: Jag hade kört på ditt alternativ ett, men du får en bredare spridning med din andra fördelning och det kan vara att föredra. Jag hade dock hellre kört Xact Nordic 120 EFTen om man hade kunnat månadsspara i den med lågt courtage eller Spiltans Investmentbolagsfond då Avanza Zero är lite väl smal. Man kan hävda att Spiltans fond är så med, men den spridd på ca 70 underliggande bolag.