Sedan 2008 har ett dussin danska banker tagits över av den danska finansinspektionen, Finanstilsynet, och ytterligare ett dussin har köpts upp av större konkurrenter. Detta inlägg syftar till att ge en bild av de danska börsnoterade bankerna för att se om det finns några kvalitetsbanker, vilka som står på ruinens brant och vilka som kan tänkas klara sig genom ytterligare några hårda år.
Det finns för tillfället 26 börsnoterade danska banker enligt Financial Times Global Equity Screener, men Møns bank meddelade den 11 februari ett sammangående med onoterade Kongsted Sparekasse och därmed finns bara 25 noterade banker kvar. Av de kvarvarande 25 bankerna är det sammanlagda börsvärdet ungefär 19,5 miljarder euro varav Danske bank står för 14,6 miljarder euro. Börsvärdet för de svenska bankerna SEB, Handelsbanken och Swedbank är också i storleksordningen 15 miljarder euro. Danske bank är alltså Danmarks riktiga storbank!
Fördelningen av bankerna uppdelat på storlek, illustrerat av börsvärdet är följande:
- > 10 GEUR: En (Danske bank)
- 1 GEUR – 10 GEUR: Två (Jyske bank och Sydbank)
- 100 MEUR – 1 GEUR: Fem
- 10 MEUR – 100 MEUR: 15
- < 10 MEUR: Två
Marknaden består alltså av en storbank, ett par halvstora och resten små eller mycket små. En riktigt fragmenterad bankmarknad jämfört med vad vi har i Sverige med andra ord. Hela listan sorterad på storlek följer nedan:
Sammanställning av data
Data har sammanställts och sorterats i en stor tabell som redovisas nedan. Data som ingår är följande:
- Finansiell styrka: Kapitaltäckningsgrad och primärkapitalrelation
- Finansiell hävstång: Utlåning/eget kapital
- Värdering: P/B och P/E
- Lönsamhet: ROE och ROE (5 år)
- Börsvärde
- Senaste rapport
Data för finansiell styrka och finansiell hävstång har hämtats från årsbokslut respektive kvartalsrapport medan värdering, lönsamhet och börsvärde har huvudsakligen hämtats från screenern (vilket gör att de senare nyckeltalen kan avvika något har jag märkt). I några fall har jag gjort stickprover och rättat fel då jag har upptäckt att nyckeltalen inte alls stämmer, vilket till exempel beror på att vissa banker (exempelvis Skjerns bank) redovisar märkliga nyckeltal som ”vinst per fem aktier” vilket kan lura både den ouppmärksamme, men framförallt FT-screenern. Om några nyckeltal inte stämmer så blir jag därmed inte förvånad, men förhoppningsvis ger tabellen ändå en bra bild. Det är inga nyckeltal som verkar helt uppåt väggarna efter att jag rättade Skjern bank som i screenern visas som P/B 0,03.
I tabellen har varje parameter rangordnats och markerats med fem färger för att åskådliggöra hur de olika parametrarna ser ut för de olika bolagen. Skalan är mörkgrön-ljusgrön-gul-orange-röd där mörkgrön är bäst och röd är sämst:
- För kapitaltäckningsgrad, primärkapitalrelation, utlåning/EK, ROE och ROE (5 år) har de fem bolagen med bäst rang fått mörkgrön, nästföljande fem fått ljusgrön osv. ned till mörkröd.Om två banker har samma värde på någon parameter så får båda den bättre färgen. För ROE-måtten har alla negativa värden satts röda.
- För P/B har bolag med P/B under 0,5 fått mörkgrön, P/B mellan 0,5 och 0,75 ljusgrön, P/B mellan 0,75 och 1 gul, P/B mellan 1 och 1,5 orange och P/B över 1,5 röd (inget bolag har fått röd).
- För P/E har bolag med P/E under 10 fått mörkgrön, P/E mellan 10 och 15 ljusgrön, P/E mellan 15 och 20 gul, P/E över 20 orange och bolag med negativt P/E (”N/A”) fått rött.
Tabellen är uppdaterad 2013-03-03 (med årsbokslut från samtliga bolag som dittills har rapporterat) och är rangordnad efter kapitaltäckningsgrad. Klicka på bilden för att få den förstorad. I princip så gäller att fler gröna fält innebär högre kvalitet och fler röda fält innebär sämre:
Äldre tabeller finns längst ned i inlägget.
Tabellen visar att det finns tydliga skillnader mellan de danska bankerna och jag väljer att dela upp dem i ett antal grupper:
- Krisbankerna
- Bankerna som förmodligen härdar ut
- Lönsamma banker med relativt ansträngd finansiell ställning
- De ganska finansiellt starka och lönsamma bankerna
- De finansiellt starka och lönsamma bankerna
Krisbankerna
Vestjyske bank och Hvidbjerg bank har ett riktigt ansträngt läge. Bankerna går med förlust, har svaga finanser och extremt hög hävstång i sin utlåning. Dessa två banker är de starkaste kandidaterna till övertagande av Finanstilsynet. Sparekassen Faaborg är kanske nästa kandidat på tur. Lönsamheten de fem senaste åren är svag och förlusterna under 2012 gigantiska vilket har medfört att finanserna är svaga.
Salling bank har svaga finanser men gör små plusresultat och har så gjort under de senaste fem åren. Hävstången är stor och om kreditförlusterna ökar så ser det inte bra ut.
Danske andelskassers bank, Totalbanken och Diba bank går med förlust och har så gjort i genomsnitt under de senaste fem åren. Finanserna är bland de svagare bland de danska bankerna och en investering i dessa måste ses som mycket riskfylld.
Gemensamt för alla krisbankerna är att värderingen sett till P/B är mycket låg.
Bankerna som förmodligen härdar ut
Sparekassen Himmerland gjorde stora förluster 2010 och 2011 vilket visar sig i låg ROE (5 år). Den finansiella ställningen är dock stark vilket gör att banken säkert kan härda ut. Hävstången i utlåningen är låg vilket gör att bolaget är tåligt mot relativt stora kreditförluster.
Nordfyns bank gjorde förlust under 2008 (”på grund av bedrägeri mot banken” hävdar banken själva) och gjorde därefter några svaga år lönsamhetsmässigt. Nu har banken gjort en nyemission vilket har stärkt den finansiella ställningen något (även om den fortfarande är ganska svag jämfört med många andra danska banker). Däremot så är lönsamheten riktigt bra med ROE på 11,5 % under 2012 trots höga nedskrivningar.
Hävstången i utlåningen är inte extrem, utan prickar medianen för de danska bankerna. Värderingen är extremt låg vilket torde innebära att marknaden inte tror att den goda lönsamheten från 2012 kommer att bestå. Eftersom hävstången i utlåningen ständigt har minskat sedan 2008 så tål banken större kreditförluster idag än tidigare (som andel av lånestocken) vilket ger stöd för att banken kommer att klara sig. Till dagens värdering ser Nordfyns bank riktigt billig ut.
Skjern bank har genomsnittlig ROE som är negativ under de senaste fem åren på grund av stora förluster under 2008 och 2009. Utlåningen har också minskat fem år i rad, men banken har gått med vinst de tre senaste åren och dessutom genomfört en nyemission under 2012 vilket innebär att den finansiella ställningen är god och värderingen är extremt låg. Hävstången i utlåningen är något högre än genomsnittet och det verkar som att banken har en del dåliga lån då 4-5 % av lånestocken har haft reducerad ränta sedan 2008. Skjern bank är ett lite mer spekulativt turn-around case än Nordfyns då lönsamheten är svagare, lånen verkar vara av sämre kvalitet och hävstången i utlåningen är högre.
Bland bankerna som förmodligen härdar ut vill jag också klämma in storbanken Danske bank. Storbanken har inte gått med förlust under något av de senaste åren men har haft dålig lönsamhet och genomförde en oväntad nyemission under förra året vilket innebär att finanserna nu ser relativt starka ut. Hävstången i utlåningen kan verka hög jämfört med alla småbanker, men det är ingenting som sticker ut jämfört med andra banker i samma storlek då utlåningen är mycket mer diversifierad än småbankernas utlåning. Värderingen är hög jämfört med småbankerna.
Lönsamma banker med relativt ansträngd finansiell ställning
BankNordik (se analys) har varit mycket lönsamma under de senaste fem åren men sticker ut genom att ha en mycket svag finansiell ställning jämför med många andra danska banker, som till stor del beror på att banken har genomfört stora förvärv av banker för mer än bokfört värde de senaste åren (som har gett upphov till goodwill i balansräkningen) och därmed mer än dubblats i storlek. Att förvärva krisande banker till värderingar över eget kapital (P/B > 1) är något som jag ifrågasätter kraftigt mot bakgrund av de generella värderingarna i den stora tabellen ovan som snarare ligger kring P/B 0,5 i normalfallet.
BankNordik har dock vågat göra förvärven tack vare sin goda lönsamhet och då hävstången i utlåningen inte är något som sticker ut så kommer banken säkert klara sig även om banken är i ett känsligt läge då den finansiella ställningen är så pass svag.
Värderingen av BankNordik är relativt låg sett till P/B och kan vara något för den riskvillige, men den svaga finansiella ställningen avskräcker liksom att jag förvånas över de till synes dyra förvärven.
Sydbank är en av Danmarks största banker som har en relativt svag finansiell ställning jämfört med många andra danska banker men som har haft relativt god lönsamhet de senaste åren och inte gått med förlust under finanskrisen. Värderingen är hög jämfört med småbankerna.
Spar Nord bank, Djursland bank och Lån & Spar bank är gränsfall att platsa i denna kategori eftersom alla tre har relativt god finansiell ställning men ändå sämre än många andra danska banker. Lönsamheten har varit ganska god de senaste fem åren för Spar Nord bank och Djursland bank medan lönsamheten istället var god 2012 för Lån & Spar bank.
Djursland bank sticker ut genom att ha en liten hävstång i utlåningen medan Lån & Spar bank har en stor hävstång vilket innebär större risk. Å andra sidan så var lönsamheten störst i Lån & Spar bank under 2012 av dessa tre. Värderingen är högst i Lån & Spar bank med P/B kring 0,9.
De ganska finansiellt starka och lönsamma bankerna
Lollands bank, Jyske bank, Vestfyns bank och Nørresundby bank har alla gemensamt att de har hög lönsamhet antingen under det senaste året eller i genomsnitt under de senaste fem åren. Dessutom är den finansiella styrkan god och hävstången i utlåningen låg, med undantag för den lite större banken Jyske bank.
Jyske bank särskiljer sig värderingsmässigt med både högre P/B och P/E, förmodligen för att det är en lite större bank. Övriga banker i kategorin värderas kring P/E 10 till senaste årsvinsten och till relativt låga P/B-tal.
De riktigt finansiellt starka och lönsamma bankerna
Slutligen kommer vi så till Danmarks riktigt finansiellt starka banker, som är det man ska investera i om man är ute efter något som står emot finansiell oro. Kvalitet brukar också speglas också i värderingen, men så verkar inte vara fallet i några av dessa högkvalitativa banker! De fem riktigt kvalitativa bankerna är Nordjyske bank (se analys), Svendborg sparekasse, Ringkjøbing Landbobank, Kreditbanken och Grønlandsbanken.
Den finansiella ställningen är mycket stark i dessa fem banker och bäst är den i Svendborg sparekasse, som också har lägst hävstång i sin utlåning men alla fem banker i denna kategori har en mycket låg hävstång i sin utlåning. Jag frågar mig om inte hävstången är för låg då utlåning/EK underskrider 4? I tuffa tider med stora nedskrivningar är en låg hävstång gynnsamt, men i goda tider är det tvärtom och över tid borde det finnas ett optimum. Det kan vara värt att nämna att hävstången var några enheter högre för i princip samtliga banker för fem år sedan, men den har därefter minskat som följd av minskad utlåning och nedskrivningar av lån.
Bland dessa fem banker finns det två grupperingar och en bank som hamnar lite mittemellan.
- Ringkjøbing Landbobank och Grønlandsbanken har gjort bra resultat 2012, ROE är bättre än ROE (5 år). Dessa två banker synes vara ganska defensiva alternativ i och med att de är mycket finansiellt starka och mycket lönsamma, vilket också speglas i värderingen då de handlas till premie på eget kapital (P/B 1,25 respektive 1,5). Börsvärdet på bankerna är ungefär 550 MEUR (Ringkjøbing Landbobank) respektive 150 MEUR (Grønlandsbanken) vilket innebär att de är Danmarks fjärde respektive sjätte största banker sett till börsvärde.
- Svendborg sparekasse och Kreditbanken är två små banker som är mycket finansiellt starka och relativt lönsamma. Båda bankerna har gjort relativt dåliga resultat 2012, ROE är lägre än ROE (5 år), vilket också avspeglas i värderingen. Om man tror att historisk lönsamhet återvänder så är P/B 0,46 respektive 0,63 riktigt attraktivt för så pass finansiellt starka banker. Bankerna är riktigt små (börsvärde kring 30 MEUR) men extremt finansiellt starka och det största hotet mot dessa banker är förmodligen att utlåningen minskar till den grad att lönsamheten försämras då hävstången i utlåningen blir för liten.
- Nordjyske bank hamnar lite mittemellan. Både i år och de senaste fem åren så har Nordjyske bank en något lägre lönsamhet än Ringkjøbing Landbobank och Grønlandsbanken och en något högre lönsamhet än Svendborg sparekasse och Kreditbanken. Samtidigt så är värderingen sett till P/B mycket låg (kring 0,5) jämfört med de något mer lönsamma bankerna eftersom stora nedskrivningar tynger resultatet. P/B-värderingen är lägre eller lika låg som hos de mindre lönsamma bankerna, vilket inte är rimligt. Nordjyske bank sticker ut som en kvalitativ bank med låg värdering.
Avslutningsvis
De flesta av Danmarks banker är värderade som att de är i kris, vilket ett flertal av bankerna också är. Däremot finns det ett flertal som sticker ut som riktigt eller ganska kvalitativa och ett flertal som är lite mer spekulativa men som förmodligen uthärdar en utdragen kris med stora nedskrivningar av lån.
Skjern bank och Nordfyns bank kan vara lågvärderade turn-around cases medan man kan hitta lågvärderade men ganska kvalitativa banker bland Lollands bank, Jyske bank, Vestfyns bank och Nørresundby bank. Riktigt fin kvalitet finns först och främst i Ringkjøbing Landbobank och Grønlandsbanken och därefter kommer Nordjyske bank. Svendborg sparekasse och Kreditbanken är också mycket finansiellt starka och relativt lönsamma, men ganska små och har möjligen för låg hävstång i sin utlåning.
Om man vill köpa sig en lottsedel (konkurs eller uppvärdering om banken trots allt överlever) så ska man satsa sina pengar i Vestjyske bank. Hvidbjerg bank, Sparekassen Faaborg, Salling bank, Danske andelskassers bank, Totalbanken eller Diba bank.
Övriga banker har varierande kvalitet men är inget som jag finner särskilt intressant mot bakgrund av denna jämförelse.
Jag kommer att uppdatera tabellen vartefter bankerna släpper sina årsbokslut. Av de intressantaste bankerna så släpper Lollands bank sitt årsbokslut i morgon, den 27 februari.
Avslutningsvis kan jag också säga att det i princip bara är Ringkjøbing Landbobank och Grønlandsbanken som jag skulle kunna tänka mig att äga på lång sikt baserat på deras resultat under finanskrisen som speglas av ROE (5 år). De andra bankerna ser jag som ett uppvärderingscase på några års sikt, men de har uppenbarligen inte den disciplin i sin utlåning som krävs av en riktig kvalitetsbank och kommer säkerligen att dra på sig stora nedskrivningar igen i framtiden.
Vilka danska banker ser du som intressantast?
Äldre tabeller visas nedan (högre upp i inlägget visas den nyaste).
Tabellen från 2012-02-19:
Mycket bra genomgång! En av dom få saker jag saknade är, hur vinsterna är fördelade i dom olika bankerna mellan basverksamheten, ( inlåning, utlåning) kursvinster och avgifter. Kan vara avgörande för att se hur stabila vinsterna kan vara i framtiden.
Det är ju både dyrt och svårt att hämta nytt hybridkapital i Danmark nu, så en sammanställning av hur mycket och när i tiden, respektive bank är tvungen att hitta nytt kapital skulle ju vara värdefullt.
Ett stort tack för det arbete du lägger ner.
kalle56,
För att ta reda på de uppgifterna också så ökar arbetsmängden exponentiellt (bara för att få nyckeltalen för finansiell styrka så har jag ju varit tvungen att gå in i varenda rapport…), men jag kommer djupdyka i de bankerna som jag tycker verkar vara mest intressanta vilket i klartext är Nordfyns, Nordjyske och Lollands banker. Kanske även Ringkjöbing Landbobank som kan vara något att ha på lång sikt om man kan fiska upp den billigt i framtiden.
Jag har noterat att vissa banker är betydligt försiktigare i hur de placerar sitt egna kapital (aktier vs. obligationer) och det kan ge en skjuts åt resultatet i goda tider men slå tillbaks i sämre tider. Nordjyske och Nordfyns verkar ha mycket obligationer medan Lollands har mer aktier.
Du får invänta djupdykningen för de tre bankerna och kanske Ringkjöbing, men nu tycker jag mig ha skrivit av övriga som ointressanta eller åtminstone inte de mest intressanta!
:-)
Jag har full förståelse för arbetsbelastningen. Analysen börjar ju närma sig något som man brukar få betala för.
Mycket bra, personligen börjar jag bli riktigt intresserad av Nordfyns bank.
kalle56,
Än har ingen erbjudit sig att betala för en analys men man får hoppas att det åtminstone ger positivt utfall i de egna investeringarna :-)
Aktieingenjören,
Ja Nordfyns är intressant just för att man inte behöver spekulera i ökade framtida vinster. Vinsterna finns redan och de delar dessutom ut pengar. Kruxet som jag ser det är att Nordfyns, jämfört med Nordjyske och Lollands, har väldigt hög andel utlåning där ränteinbetalningarna är försenade vilket tyder på att framtida höga nedskrivningar kan vara att vänta. Detta framgår av någon not i årsredovisningen (minns inte vilken i huvudet) men ur huvudet så var det i storleksordningen 3 % av Nordfyns utlåning där ränteinbetalningarna var försenade. Nordjyske och Lollands hade en betydligt mindre andel.
Det kan vara en anledning till den låga värderingen och nästa års resultat för Nordfyns kan därmed komma att tyngas av ännu större nedskrivningar än i år, men det borde de nog klara av.
Jag kommer att gräva ytterligare i detta till den analys av Nordjyske, Nordfyns och Lollands som är på gång och som lär dyka upp inom några veckor! Det finns mycket spännande att säga men jag spar det tills dess… :-)
NordJyske har stor delen (30 %) av portföj i agri/konstruktion/fastighet låner. De har ganska dålig kreditkvalitet rapportering ocksa. Riskabelt.
Tonderbank hade liknande portfölj och stark financiel ställningen (och verkilgen dålig rapportering). Och vi vet vad hände med det…
Men regulator har tittat NordJyske’s böcker och accepterat dem, så risk at hitta bomber borde vara begränsad.
Man kommer lite paranoid när man betänker att balansräkningen inte nödvändigtvis återspeglar verkligheten.
Du har fin blog i alla fall.
John,
Jag har inte fått uppfattningen om att Nordjyse har varken bättre eller sämre rapportering än någon annan av de danska banker jag har tittat på. Visst har de hög exponering mot lantbruk, men de särredovisar också inom vilka delar av lantbruket där nedskrivningarna har gjorts.
I årsrapporten 2012 skriver banken att 15 % av lånen mot lantbruk är nedskrivna och värst utsatt är mjölkproduktion där hela 25 % av lån och garantier är nedskrivna. Det borde inte bli så mycket värre och Finanstilsynet har som du säger accepterat läget, även om jag inte vet i detalj vad de letar efter.
I årsredovisningen 2011 skriver man också om scenariot att alla lån mot lantbruk måste skrivas ned:
”A recent stress test of the bank’s agricultural portfolio shows that a combination of a loss of the entire blank
part of all agricultural commitments and a material reduction in the value of agricultural assets which form the security for such commitments will – everything else being equal – lead to a reduction of the bank’s capital adequacy of a little more than 10 per cent, but still exceed the bank’s individual capital requirement.”
Man överlever alltså ett sådant scenario, även om det förstås vore katastrof för banken och dess aktieägare (och kunder, dvs. danskt lantbruk!).
—
Med andra ord så tror jag att marknaden, precis som du, är rädd för den stora exponeringen mot lantbruk, men jag tror inte att Nordjyske blir ännu ett Tønder Bank. Den som lever får se, men jag är beredd att sätta en liten peng på att Nordjyske överlever och levererar bättre resultat om några år vilket borde få upp värderingen av aktien ganska rejält.
I Nordjyskes rapport 2012 finns följande rad under kreditnyckeltal på sidan 13
”Andel af tillgodohavende med nedsat rente i procent” som stigit till 2,7% 2012 från 1,1% 2011 och har varit i starkt stigande trend senaste åren.
Nedsatt ränta kanske inte är detsamma som försenad ränta? Men jag frågar mig om inte de kunderna har fått nedsatt ränta för att klara betalningar? Ser lite oroande ut för nedskrivningarna 2013…
Inget tvivel om att en investering i Nordjyske görs med risk. Situationen banken befinner sig i är ansträngd med höga kreditförluster – och hot om fler kommande nedskrivningar.
MEN caset handlar inte om det. Det handlar om huruvida detta är en i grunden stabil bank som tar sig igenom en svår period – och om de kommer klara sig överhuvudtaget genom krisen. Svaret på fråga två är enligt mig solklart JA. På fråga ett är svaret – ja helt ok.
Det håller jag med om och det är därför jag köpt en mindre post. Är väldigt sugen på att öka MEN om vi inte sett det värsta av avskrivningarna ännu så är det förmodligen klokt att hålla sig ett tag till med ytterligare inköp.
Kanske klokt att sprida inköpen de närmsta kvartalen för att inte gå miste om eventuell ytterligare dipp.
Fredrik,
Exakt, det är inte samma sak som sena räntebetalningar. Det är nödlösningen för att slippa sena eller uteblivna räntebetalningar. Bättre att få lite betalt och hoppas att kunderna återhämtar sig än att inte få nåt betalt alls och låta kunderna gå omkull. En kraftig stigning är naturligtvis inte bra och kan tyda på kommande stora nedskrivningar. Vad gäller sena räntebetalningar så var det en ganska liten andel i Nordjyske vad jag kan minnas ur huvudet (Nordjyske redovisar 0-90 dagar föresening respektive >90 dagar försening) och många nedskrivningar lär väl dyka upp här först. Nordfyns såg värre ut här.
Andreas,
Instämmer. Det är absolut INTE någon superbank (det är ingen av de danska bankerna, möjligen med enstaka undantag) utan det är frågan om de överlever och kan nå ett scenario om några år med lägre nedskrivningar och därmed betydligt högre vinster än idag. Då följer förhoppningsvis värderingen med. P/E-talet verkar hålla sig ganska konstant kring 8-12 över tid för bankerna.
Fredrik (igen),
Det är ju oerhört svårt att veta när toppen i avskrivningarna är nådd. De har redan tagit enorma nedskrivningar inom lantbruk (25 % nedskrivningar inom mjölkproduktion) men det kan förstås alltid bli värre. Banken själva spår fortsatt höga nedskrivningar även 2013, 1,5 % – 1,8 % eller något sådant vilket framgår av årsrapporten. Tajming är svårt och värderingen är enligt mig attraktiv redan i nuläget.
Takk for en fantastisk bra blogg! Naa har jeg satt flere danske banker paa min watch list :)
Per,
Tack! Kul med lite läsare utanför Sverige! :-)
Om rapportering:
Jag skulle vilja veta brutto lån, netto lån och nedskrivning balans för alla olika industrier. NordJyske erbjuder de information bara för lantbruk.
Om brutto lån och nedskrivning balans är kända, är det möjligt att uppskatta om nedskrivningar är ungefär tillräckliga eller nära till industri medeltal. NordircBank, Sparekassen, Vestjyske och Andelskasser erbujder de för alla industrier.
Till exempel: Nedskrivningen balans för lantbruk är ungefär 20 % av brutto lån för Vestjyske&Andelskasser och 14 % för NordJyske. Bättre lån eller värre rapportering? Och hur stämmer de med andra indstrier?
Beklagar min svenska – hoppas du förstår vad jag försöker at säga. :)
AndreasR :
Jag tänker ocksa at Nordjyske ska leva vidare.
Men är det en bra investering? Vad är det verkligt värde nu och vad ska det vara efter krisen? De är de frågårna man måste svara. Och det är en helt annan sak än bara bedöma ska NordJyske leva vidare eller inte…
Där är också en annan sak som jag är lite skeptisk om NordJyske.
Om banken som jag har tittat NordJyske är den enda (?) banken som har börjat skriva up lån (på netto basis) som har tidigare hatt nedskrivningarna.
Så eller saker är bättre än tidigare väntat för löner de har redan skrivit ned, eller de är förfalsking resultater (”managing earnings” – in english).
John,
Jag förstår vad du menar. Vissa av siffrorna borde man kunna få fram genom att räkna baklänges eftersom det framgår hur stor andel av den totala utlåningen som varje sektor står för (se not 12 i Nordjyskes årsrapporter). Men visst skulle de kunna redovisa mer detaljer som du säger.
Angående återvinning av nedskrivna lån så hade Nordjyske en del under 2006 och 2007 (-0,2 och -0,1 % nedskrivningar) men menar du att de har en del återvinningar under 2012 också? Jag har inte hunnit läsa årsrapporten särskilt noggrant än.
Jag ska skriva ytterligare ett inlägg med vad jag tror med lite mer detaljer, men i korthet så tänker jag så här: Anta att Nordjyske lyckas återgå till historiska nedskrivningar på 0,9 % av utlåningen (medelvärde 1995-2012). Det innebär nedskrivningar på 50 MDKK jämfört med 131 MDKK 2012. Om vi antar allt annat lika så skulle vinsten per aktie med genomsnittliga nedskrivningar (efter schablonskatt 25 %) bli knappt 16 kronor. Till en börskurs på 80 kr handlas aktien då till ett P/E-tal på 5 vilket är för lågt. Ett P/E-tal någonstans kring 8-12 vore rimligare och där någonstans kan värdet hamna om några år om bolaget fixar krisen.
Om man vill se värderingspotentialen för goda tider kan vi titta bakåt. Här är lite ungefärliga siffror för Nordjyske vid en ögonblicksbild från 2007: Börskurs=230, P/B=1,7 P/E=13
Nordjyske hade Kreditåtervinningar det året.
Men det var goda tider och så här i efterhand visar det sig att det var en övervärdering. Men det svänger och idag kommer säkerligen framstå som en klar undervärdering om ett eller två år.