Sållning av bolag på Large Cap med hjälp av Graham

Eftersom jag har fått möjlighet att testa nya Börsdata, som snart lanseras, så tänkte jag passa på att utnyttja några av dess funktioner för att sortera stora mängder bolag. Kanske kan jag också bidra med lite uppmärksamhet till den nya sidan, som har en del funktioner och nyckeltal som är vettiga!

Graham-analys

Graham var en herre som föredrog företag med en stark balansräkning. Här på Aktiefokus finns två inlägg om hans investeringskriterier som baseras på kapitel 14 i The Intelligent Investor: ett nyare inlägg och ett äldre inlägg. Läs något av dessa inlägg om du inte är bekant med Grahams filosofi!

Metodiken i denna analys är följande:

• All data baseras på nya Börsdata, som lanseras snart.
• Grahams sju kriterier gås igenom ett och ett. När ett bolag missar ett kriterium så sållas det bort.
• Kriterierna tillämpas absolut, vilket innebär att i de fall ett kriterium inte är relevant så kommer bolag att sållas bort ändå. Exempelvis så kommer investmentbolagen att försvinna då de har gjort redovisningsmässiga förluster på grund av variationer i innehavens börskurser.
• Kriterium 1-5 är kvalitativa kriterier, medan kriterium 6-7 är kvantitativa (dvs. beror på börskursen), så efter kriterium 5 stannar vi upp vid det som är en intressant lista på kvalitativa bolag.
• Kriterium 6 och 7 tas separat på slutet med några slutord.

OK, nu kör vi!

Kriterium 1 – Tillräcklig storlek

Alla bolag på Large Cap kvalificerar sig i denna undersökning. Om man går på Grahams krav på att den årliga omsättningen ska vara minst 5 miljarder kr så kanske något bolag på Mid Cap också klarar sig, men det bortser vi från här.

Antal bolag kvar: 59 st (om jag lyckades räkna med alla). Hela Large Cap.

Kriterium 2 – Tillräcklig finansiell styrka

Det viktigaste kriteriet enligt Graham. Balanslikviditeten ska överstiga 2 (annorlunda uttryckt: omsättningstillgångarna ska vara minst dubbelt så stora som de kortfristiga skulderna). Dessutom så ska rörelsekapitalet (omsättningstillgångar-kortfristiga skulder) vara större än de långfristiga skulderna. Detta gäller för industribolag. För försörjningsbolag (utilities) så räcker det med att soliditeten (exklusive goodwill) överskrider 33 %, men i denna undersökning så får vi nöja oss med soliditet inklusive goodwill.

Antal bolag kvar efter sållning: 7 st. Endast 10 bolag har en balanslikviditet som överstiger 2 och av dessa så har bara fyra stycken ett rörelsekapital som överstiger de långfristiga skulderna. De resterande tre är telekombolag med soliditet över 33 %.

Bolagen som klarar kriteriet är Semafo, H&M, Ericsson, Hakon Invest, TeliaSonera, Tele 2 och Millicom. De två sistnämnda skulle inte klara kriteriet om man exkluderade goodwill.

Kriterium 3 – Intjäningsstabilitet.

Bolaget ska ha gjort vinst efter skatt de tio senaste åren.

Semafo har för kort historik och sållas bort. Ericsson, Hakon Invest, Millicom, Tele2 och TeliaSonera har gjort förlust under minst ett av de tio senaste åren och sållas bort. Millicom och TeliaSonera är gränsfall eftersom förlusterna kom 2002, men i denna undersökning så är allt antingen svart eller vitt. Hakon Invest är som namnet antyder ett investmentbolag vilket gör att kriteriet slår fel. Alla investmentbolag, finansiella företag och fastighetsbolag måste man egentligen bedöma separat på något annat sätt. Det blir alltså bara ett bolag kvar efter kriterium 3. H&M.

Antal bolag kvar efter sållning: 1 st.

Kriterium 4 – Utdelningshistorik

Bolaget ska ha delat ut pengar de senaste 20 åren. Ja, här klarar sig H&M.

Antal bolag kvar efter sållning: 1 st.

Kriterium 5 – Vinsttillväxt

Bolaget ska ha ökat sin vinst efter skatt med minst 33 % de senaste tio åren

Även här klarar sig H&M med råge.

Antal bolag kvar efter sållning: 1 st.

Summering efter kriterium 1-5.

Antiklimax, men å andra sidan ett tydligt resultat. Det är bara H&M som på ett tydligt sätt uppfyller Grahams kvalitativa kriterier på svenska Large Cap. Banker, fastighetsbolag och investmentbolag (samt Axfood och kanske något mer bolag) skulle kunna ha klarat testet om man formulerar ett annat kriterium för finansiell styrka för dessa bolag. Det har jag inte gjort här och slutsatsen blir ganska tydlig om vilket bolag som är den svenska börsens lysande stjärna.

Kriterium 6 och 7 – Måttligt P/E-tal och måttligt pris för eget kapital

Graham ansåg att P/E ska underskrida 8,5+2g där g är den årliga tillväxttakten i %. Till dagens börskurs för H&M som ligger kring 230 kr så krävs en årlig tillväxt på knappt 6 % vilket inte är orimligt.

Graham ansåg också att P/B ska underskrida 1,5 men det kan man glömma för bolag med så hög avkastning på eget kapital som H&M. Ett irrelevant kriterium alltså.

H&M är ett bolag som förmodligen aldrig kommer att analyseras på Aktiefokus eftersom det finns tillräckligt med analyser av bolaget redan. 40 procent 20 år har skrivit om H&M så att fingrarna blöder under åren men även defensiven och Lundaluppen har skrivit en del om bolaget. Min sammanfattade tolkning från dessa analyser är att H&M är något man verkligen vill ha i sin portfölj, men man ska se till att inte betala för mycket. Personligen anser jag att H&M är köpvärd under 220 kr (11 kr/aktie i vinst och P/E 20).

Graham hade alltså fnyst åt den svenska börsen, förutom dess starkaste lysande stjärna – H&M. Och eventuellt något investmentbolag, fastighetsbolag, någon bank och Axfood som har helt andra relevanta mått för finansiell styrka! Axfood har redan analyserats här på Aktiefokus och bolaget har urstarka finanser. Bankerna kommer vi säkert ta en titt på någon gång…