Författaren och nobelprisvinnaren Paul Krugman har ganska nyligen släppt boken ”End This Depression Now!” fast den har inte kommit på svenska än så vi får gå igenom boken dessförinnan som på engelska heter ”The Return of Depression Economics and the Crisis of 2008”. På svenska fick boken titeln ”Krisen: Orsaker, verkan, åtgärder” och inte nog med det, texten ser ut som om den brinner!
Det har troligtvis blivit så att Paul Krugman är den nationalekonom som blivit mest känd för gemene man och den snart 60-åriga mannen driver även bloggen ”The Conscience of a Liberal” som är väl värd att följa. Anledningen till att det kommer en liten text om den här boken från 2008 är att den fyndades på bokrean i februari och det kan säkerligen vara lite intressant att veta om boken fortfarande är läsvärd.
Bokens 200 sidor är ganska faktaspäckade och kräver generellt att man har någon grundkunskap i nationalekonomi. Har man inte det så rekommenderas boken ”Vår ekonomi” av Klas Eklund, som nog är den boken som lärt alla universitetsstudenter lite nationalekonomi. Det ska dock tilläggas att Paul gör ett bra jobb ändå med att försöka förklara det ibland lite röriga på ett underhållande sätt.
Något han återkommer till ett flertal gånger är en jämförelse med en grupp familjer som hjälps åt med att ta hand om barnpassning. Denna grupp kallas barnvaktskooperativet. Personerna där i turas om för att tjäna in kuponger (alltså pengar i ett samhälle) för att passa barnen. Alla föräldrar vill alltid ha en liten buffert så att man kan hitta på något en lämplig dag (alltså ett sparkonto) och när ingen vill passa barnen så kostar det fler kuponger och färre kuponger om fler vill passa en viss dag (utbud och efterfrågan). Detta kollektiv återkopplar Paul stora kriser på för att lättare kunna förklara vad det är som händer.
De kriser som nämns i boken har (den temporära, då kriserna ibland återkommit) lösningen varit att antingen trycka mer pengar, låna mer pengar eller motsatsen, spara mer pengar. Allt detta för att bryta något som Paul kallar för ”Finanskrisens onda cirkel”. Den går ut på att minskat förtroende leder till fallande valuta, stigande räntor och ekonomisk nedgång. Detta i sin tur leder till finansiella problem för företag, banker och hushåll som återigen leder till minskat förtroende. Denna evighetscirkel kan dessutom smitta andra länder. T.ex. om Kina drar ned sin tillväxttakt så drabbas en hel del andra länder eftersom deras tillväxt är integrerad med den kinesiska. Faktum är att länderna inte behöver vara nämnvärt sammankopplade i reella ekonomiska termer utan bara ligga nära varandra för att investerare ska få ett minskat förtroende. Inte minst via fonder som investerar i världsdelar och känner att de behöver vikta om portföljen.
En kul berättelse ur boken är om en attack mot Hongkong som liknade den attacken som investeringsgurun George Soros ledde mot Storbritannien och som slutade med att pundet slutligen fick flyta fritt. Hongkong hade (och kanske även fortfarande har) knutit sin valuta Hongkongdollarn till den amerikanska dollarn. Alla länder runt omkring hade devalverat sina valutor så på pappret såg Hongkong dyrt ut. Perfekt upplägg för hedgefonder att kapitalisera på. Det fonderna gjorde var att man blankade Hongkongaktier (alltså sålde lånade aktier för Hongkongdollar) och växlade försäljningssumman till USD. Det man då skulle tjäna pengar på var om antingen räntan höjdes (så sjönk aktiekurserna och man tjänade pengar på blankningen) eller så skulle valutan devalveras (och då skulle man tjäna pengar på aktiekursen).
Hade man manipulerat en aktie på samma sätt som man försökte med Hongkong hade man kunnat få fängelsestraff enligt Paul, men nu var det mot ett helt land och då gick det att gå runt det juridiska hindret. Dock hade Hongkongs centralbanksfonder ordentligt med kapital så för att försvara valutan så köpte man aktier istället. Det gjorde att kurserna drevs upp, valutan var stabil och hedgefonderna förlorade helt sonika pengar.
Liknande denna anekdot går Paul Krugman igenom olika kriser och de är väldigt nyttiga om man vill få sig en överblick. Det ska tilläggas att boken skrevs huvudsakligen för Asienkrisen, men när finanskrisen kom så lades ett snabbskrivet kapitel till och man kunde trycka samma bok igen. Mycket av argumentationen i boken sker i form av att allt accelererar enligt ”Finanskrisens onda cirkel”. När det börjar gå dåligt så tvingas bolaget/banken att göra sämre affärer och då självförverkligar sig krisen. Nationalekonomibloggen Ekonomistas recenserade boken 2009 och diskuterar där boken ur ett mer nationalekonomiskt perspektiv. Även om den biten av boken känns förlegad, enligt mig, då den medicinen som Paul skriver om i boken inte verkar vara lösningen.
Slutligen har jag ett I-landsproblem med boken och det är att den är faktaspäckad, fast skriven på ett halvt skönlitterärt sätt. Det gör så att man läser den som en deckare, men borde plugga den för att innehållet ska fästa. Att den dock är underhållande samt kort gör att man mycket väl kan tänka sig att läsa den ytterligare en gång och då även anteckna så att man kommer ihåg mer av den. Med andra ord, boken rekommenderas, men är kanske inte det första jag skulle läsa i nationalekonomigenren. Det finns bättre böcker!
Paul Krugman…
Tips:
Peter Schiffs sågning: http://www.youtube.com/watch?v=lCQ_N9wj41Q
EPJ:s sågning:
http://www.economicpolicyjournal.com/2012/05/in-review-paul-krugmans-new-book.html