Hur kommer det sig att ett skånskt, litet mjölbolag som höjt utdelningen från 1,5 SEK till 12 SEK på tio år inte har en enda aktieanalys på Internet? Vi gör slag i saken och publicerar en analys i två delar. Den första delen beskriver kvarnmarknaden och den andra kommer att fokusera på Skåne-Möllan.
Kvarnbranschen
Det är svårt för någon från utsidan att ta reda på hur den här branschen fungerar utan kommunikation med någon som arbetar inom den. Det är inte heller något jag har inom mitt kontaktnät. Jag har dock pratat med ordföranden i Svenska kvarnföreningen, Niklas Svensson, men måste ändå lyfta ett varningens finger för det jag skriver eftersom jag inte har någon möjlighet att föra en bra källkritik. Feedback är därför ordentligt uppskattat i kommentarerna!
Marknaden
Mjölmarknaden i Sverige har under de senaste åren legat över 600 000 ton processat mjöl per år. Då räknas inte gryner eller andra besläktade produkter in. Mjölmarknaden kan självklart beskrivas som en väldigt mogen marknad och att den växer i takt med befolkningsökningen, även om invandringen till Sverige spelar roll eftersom svenskars kostvanor inte innehåller lika mycket bröd som utlandsfödda svenskars.
På senare år har det även varit en tydlig trend för low-carb, vilket är en mycket starkare trend än surdegstrenden (som snarare ersatt kanelbullarna hemmamammorna lagade förr i tiden). Detta innebär att svenskarna äter allt mindre kolhydrater och då även mindre mjöl. Hur detta påverkar statistiken är svårt eftersom de senaste siffrorna som är offentliga är från 2009.
Aktörer inom branschen
Kvarnbranschen består i Sverige huvudsakligen av en enda dominant på marknaden, Lantmännens Cerealia/Nord Mills. De har kvarnar som är flertalet gånger så stora som Skåne-Möllans kvarn och kan därför processa helt andra volymer. Nedan finner ni lite statistik, men det enda jag är fullständigt säker på är Skåne-Möllans siffror.
Den informationen jag fick från Svenska Kvarnföreningen var att Nordmills har runt halva marknaden, Lilla Harriet/Farina har ca 15 % och övriga aktörer har runt 5 % var. Skåne-Möllan säger sig ha en knappt tiondel av marknaden, vilket gör att sanningen nog är däremellan.
Skåne-Möllan | Lantmännen Cerealia | Farina/Lilla Harrie Valskvarn | Frebaco Kvarn | Strängnäs Valskvarn | Berte Qvarn | Saltå Kvarn | ||
Antal ton processat [tusental 2009] | 52 | 330 | 105 | 55 | 66 | 36 | 5 | |
Omsättning [TSEK] | 177 667 | 1 915 549 | 273 141 | 252 924 | 125 337 | 111 989 | 150 898 | |
Vinstmarginal efter skatt | 16,18% | 5,88% | 18,14% | 4,05% | 0,26% | 11,29% | -0,63% |
(All information kommer från Allabolag.se samt varje kvarns enskilda webbsida och gäller 2009)
Tabellen ovan ger tyvärr inte hela sanningen utan är endast en indikation på hur marknaden ser ut. Finax har jag t.ex. inte tagit med eftersom de ägs och ingår i en utländsk koncern och då går det inte att ge en rättvis bild utav dem emot de andra. Tabellen tar inte heller hänsyn till att kvarnarna fokuserar på olika områden genom att mala olika slags sädesslag och att vissa uppger bara sin dagsproduktion (och då är det uträknat med att kvarnen körs 300 dagar per år även om man i teorin hade kunnat köra den varje dag).
Mjöl är en lågförädlad produkt och kräver därför ordentliga volymer för att få en god avkastning (som ska ge en god eftersmak till alla aktieägare). De flesta kvarnar försöker alltså hitta alternativa förädlingssätt och då ger det upphov till att vissa av dem bakar bröd, gör pasta eller någon annan förädling.
Det är faktiskt nästan ingen av dem som enbart riktat in sig på mjöl. Skåne-Möllan har ett speciellt mjöl kallat TTT, Frebasco har mycket müslisorter m.m., Saltå Kvarn profilerar sig mot dagligvaruhandeln med sidoprodukter och Lantmännen gör praktiskt taget allt man kan med spannmål.
Råvaror
Prissättningen i världen på vete sätts globalt, men man handlar det lokalt. Det här kan låta lite konstigt vid en första anblick, men faktum är att transportkostnaderna är så pass höga emot förädlingsvärdet på lasten. Det krävs därför att kvarnar köper in från lokala producenter.
Om priset hade varit högre på den lokala marknaden än den globala, hade det lönat sig att köpa in det från en extern aktör. Då skulle priset sjunka på den lokala marknaden och på så vis skapas det globala priset som man handlar med. Sedan är mjöl inget du i slutändan heller transporterar långt och försäljningen sker även då hyfsat regionalt.
Den viktigaste spannmålssorten för kvarnarna är vete. Enligt branschorganisationen så står vete för nästan 50 % av den svenska spannmålsskörden 2009. Priset på vete och alla andra spannmålssorter sätts naturligtvis av utbud och efterfrågan, men även kvalitén på grödan. Det krävs en viss nivå på spannmålet för att man ska vilja göra mjöl på det och kvalitén bestäms av inköparen och inte bonden.
Om man ser långsiktigt på vetepriserna (datakälla Index Mundi) ser vi att priserna under de senaste 30 åren först under 2000-talet börjat variera kraftigt. Även om 2008 var ett extremår så ser man samma typ av tendenser för 2010. På svenska Agronomics kan man se att brödvete/kvarnvete-priset har fallit under 2011 från tidigare toppnivåer. Anledningen till dessa prisvariationer finns det många teorier om och är nog något man får dyka in i om man själv ska handla med vete.
Det är idag troligtvis standard för alla kvarnar att prissäkra en större del av det kommande behovet man har. Detta gäller för övrigt inom de flesta branscher, eftersom man anser sig inte spekulera på marknaderna, utan prissäkrar sitt behov och får därigenom en annan stabilitet när det gäller kostnaderna. Historiskt sett verkar dock prisvariationen i slutändan slå direkt mot slutkonsument.
Sedan ska det tilläggas att Lantmännen i sin årsredovisning, samt Berte Qvarns webbplats, skrev att man i dagsläget har svårt att täcka upp behovet av spannmål genom odlingar i Sverige och därför importeras en del. Det är stämmer dock inte enligt kvarnföreningen, utan Sverige har en överproduktion av vete under ett normalt år. Det man kan ha brist på är dock det proteinrika vårvetet som i slutändan ger bättre bakegenskaper på mjölet.
Kunderna
Varje kvarn har kunder inom bagerier, storkök, grossister samt butikernas egna märken. Generellt sett står de stora bagerierna för ca 80 % av intäkterna och övriga för 20 %. Därför blir prispressen hård från de stora bagerierna. Farina är ett tydligt exempel som är ett dotterbolag till Pågen. Pågen står för 35 % av allt mjukt bröd, men Farina står bara för 10-15 % av mjölmarknaden.
Man kan tycka att om mjukbröd bara står för ca 30 % av att mjöl så skulle det finnas ett överskott på mjöl. Dock används mjöl självklart även inom segment som kakor, hårt bröd, bullar, privatpersoner och naturligtvis fler områden som kräver mjöl. Tyvärr har jag inte hittat någon mer exakt statistik för hur mjölet fördelas.
Slutsatser
Kvarnmarknaden känns som en förutsägbar bransch. Det går ut på att hålla priset nere på råvaran och sedan sälja det dyrare när man malt det. Sedan går det trender i vad människor äter, men dessa är generellt övergående.
I slutändan gäller det att de bagerierna går bra så kvarnarna har kvar sina största kunder. I dagsläget verkar det som om utbud och efterfrågan är ganska jämn så att både bagerier och kvarnar kan visa vinst. Det tordes alltså inte finnas en tydlig trend som kommer pressa mjölproducenterna till en lägre marginal eller den omvända att marginalen på mjöl kommer stiga för att det finns en stor efterfrågan.
Intressant läsning!
Håller själv faktiskt på att snickrar på en analys av Skånemöllan som är ett riktigt favoritbolag (men jag tror du hinner före:-).
Verkligen ett underanalyserat bolag också, måhända något dyrt, i alla fall tidigare.
Jag är generellt dålig på att hinna få klart mina analyser. Kenny, min kollega, är mycket bättre på det. :-)
Hur om helst är bolaget fint på många sätt, även om det känns som att de senaste åren varit ganska stilla när man byggt fabriken för att fram gryner. Det tar nog även några år för att få upp försäljningen på grynerna. Ut på det har man ett P/E på ca 18…
Blir det en del 2? Gläder mig isåfall till denna! Har en liten post i företaget, köpt alldeles för dyrt.
Love: Jag jobbar som ekonom så jag har haft jobbiga bokslutsmånader. Det börjar bli mer normalt med tid nu så vi får se när jag har tagit mig samman och knopat ihop något. 380 som den står i just nu tycker jag dock känns som ett bra pris. Kassaflödet stabilt, grym historik, ny fabrik igång och en väldigt konjunkturokänslig bransch ger bra förutsättningar tycker jag!