Månadssparande i börsnedgång – Japan sedan börskraschen 1989

Är det någon idé att månadsspara i aktier under en långvarig börsnedgång? För att ta reda på detta så tar vi tar en titt på en marknad som har gått kräftgång sedan det glada 1980-talet tog slut, nämligen Japan.

Se även tidigare inlägg om månadssparande i Sverige 1919-2011. Nu uppdaterat med nya figurer och felräkningar rättade! Den som vill kontrollera beräkningarna för Japan kan ladda ner Excel-arket här.

Det börsindex som vi ska låtsas ha månadssparat i är Tokyo Stock Price Index, TOPIX. I data för TOPIX ingår inte utdelningar, men sedan 2006 redovisas utdelningar separat i TOPIX Dividend index. I figuren nedan har en schablonmässig utdelning på 1 % per år efter skatt (vilket motsvarar 1,5 % per år och och 33 % skatt) använts under perioden 1980-2006. och därefter har verkliga siffror använts (som varierar mellan 1,1 % – 2,7 %). Schablonen om 1 %/år efter skatt är förhoppningsvis snarare i underkant än i överkant sett över hela perioden. Utdelningen har återinvesterats i index.

Från toppen 1989 till idag har index exklusive utdelningar fallit drygt 70 %. Inklusive utdelningar är nedgången knappt 60 %. Börsen behöver alltså inte alltid stiga med tiden, i alla fall inte om man har fått en japanisering av ekonomin.

I det förra inlägget över månadssparande i Sverige 1919-2011 konstaterades att det är viktigt att slå inflationen eftersom ett månadssparande sedan 1919 alltid har stigit ganska kraftigt på ett antal års sikt, medan den reala avkastningen (inflationsjusterad) var beskedligare även om den också under hela perioden var positiv på sikt. Situationen sedan 1989 i Japan har dock sett annorlunda ut. Förutom utvecklingen på börsen har också inflationen mätt i KPI sett helt annorlunda ut.

Japansk KPI från Official Statistics of Japan. 2010 här  och 2011 här. KPI från Riksbanken fram till 2006 och därefter från SCB.

I Sverige har inflationen mätt i KPI varit kraftig 1980-2011 (ungefär en tredubbling sedan 1980) medan KPI i Japan ökade fram till ungefär 1990 men sedan dess har legat still eller minskat något. I Japan har det alltså i princip räckt med att gå plus i nominella tal för att slå inflationen (eller snarare deflationen). Man har kunnat få real avkastning om man har hittat ett vanligt bankkonto med lite ränta.

Hur har det då gått för den månadssparande japanen?

Vi börjar med ett räkneexempel för att visa vad beräkningarna egentligen visar. Räkneexemplen visar även vad som beräknas i inlägget över månadssparande i Sverige 1919-2011. Beräkningarna visar egentligen inte ett månadssparande, utan ett årssparande, dvs. att man köper aktier en gång om året. På kort sikt kan det skilja sig från månadssparande, men på längre sikt borde resultaten bli relativt lika.

Räkneexempel: månadssparande 2007-2010 (-2.4 % real avkastning per år)

2007
Yoshimitsu-san har sparat ihop pengar under 2007. I slutet av år 2007 investerar han årets sparande i aktier. KPI är detta år 100,7 vilket även råkar vara den summa i yen som han kan placera i aktier. 100,7 yen placeras i aktier då index ligger på 1850.

Total investering: 100,7 yen
Värde på investeringen: 100,7 yen

2008
I slutet av 2008 har index minskat till 1249 vilket innebär att investeringen har minskat i värde till 100,7 yen * 1249/1850 = 68,0 yen. KPI har ökat till 102,3 och så även  så Yoshimitsu-sans sparande som han i slutet av året köper aktier för. 102,3 yen investeras i index till pris 1249. Totalt är värdet på investeringen nu uppe i 68,0 + 102,3 = 170,3 yen.

Total investering: 203,0 yen
Värde på investeringen: 170,3 yen

2009
I slutet av 2009 har index ökat något till 1308 vilket innebär att investeringen har ökat i värde till 170,3 yen * 1308/1249 = 178,4 yen. KPI har minskat till 100,8 och Yoshimitsu-san är lite ledsen över att lönen har sänkts och att han bara kan spara 100,8 yen under året som han i slutet av året investerar i index till pris 1308. Totalt är investeringen nu värd 178,4 + 100,8 = 279,2 yen.

Total investering: 303,8 yen
Värde på investeringen: 279,2 yen

2010
Under 2010 rör sig index knappt, bara upp marginellt till 1311. Detta innebär att investeringen har ökat i värde till 279,2 yen * 1311/1308 = 279,8 yen. Japan är fortsatt i deflation och KPI minskar till 99,6.Yoshimitsu-san börjar fundera på vad han ska göra av sina aktier.

Total investering: 303,8 yen
Värde på investeringen: 279,8 yen

Summering av räkneexempel

På tre år har Yoshimitsu-san investerat 303,8 surt förvärvade yen som i slutet på perioden har ett värde av 279,8 yen. Kvar av investeringen är endast 92 % (279,8/303,8), dvs. 8 % negativ avkastning. KPI har under perioden minskat från 100,7 till 99,6 vilket innebär att inflationsjusterad avkastning under perioden är 92 %/(99,6/100,7) = 93 %, dvs. 7 % negativ real avkastning. Deflationen har hjälpt investeringen lite på traven.

Investeringen löpte över tre år, så årlig negativ real (inflationsjusterad) avkastning är 7 %^(1/3)= 2,4 % negativ real avkastning per år.

Månadssparande i Japan

På x-axeln väljs ett år då månadssparandet påbörjas. Sedan läser man av på y-axeln hur stor avkastning man fick ett visst år från månadssparande i Japan. Om man till exempel började ett månadssparande år 1989 som pågår än idag 2011 så går man till 1989 på x-axeln och läser av vid 2011 (längst ner) på y-axeln. Färgen där är rosa, vilket innebär att den reala (inflationsjusterade) avkastningen under den perioden var negativ mellan 0 till minus 3 procent per år. Jämfört med det förra inlägget om Sverige har jag fått ändra skalan med färgerna eftersom resultaten är lite annorlunda i Japan.

Yoshimitsu-san från exemplet ovan, som fick -2,4 % real avkastning per år, läser av 2007 på x-axeln, går ner till 2010 på y-axeln och konstaterar att rutan är svart vilket innebär sämre än -2 % real avkastning per år

Kommentarer till figuren ovan:

• Har man påbörjat ett månadssparande något år efter 1980 förutom 2008 så ligger man back idag år 2011.
• På 20 års sikt har den vanligaste avkastningen varit ca -1 % per år (ingår i de röda rutorna) vilket på 20 års sikt innebär att den investerade summan minskar med ca 20 % (0,99^20=0,82).
• Påbörjade man ett månadssparande på toppen 1989 och har fortsatt till idag så är den årliga reala avkastningen -1,3 %/år. Hade man investerat en klumpsumma 1989 så hade den årliga avkastningen istället blivit -3,9 %/år. Att månadssparandet ger bättre avkastning beror förstås på att man snittar ner inköpspriset om man köper under börsnedgången samt att man därmed får ta del av mer utdelningar.
• Att placera pengarna på bankkonto eller att stoppa kudden med sedlar hade varit bättre än att investera i aktier i Japan sedan 1980 om man fortfarande behåller aktierna.
• Under den kraftiga börsuppgången innan kraschen 1989 fick man naturligtvis mycket hög avkastning på den japanska börsen (mer än 6 % per år, det gröna fältet i det övre vänstra hörnet).
• Om man månadssparar under en börsnedgång och därmed snittar ner inköpskursen kontinuerligt så medför en börsuppgång ett bra säljläge. Även om man började köpa aktier med dålig tajming runt börskraschen 1989 så låg man plus under börsuppgången 2005-2007, men ligger därefter minus igen.
• Det finns många perioder då man har fått positiv avkastning trots den överlag negativa utvecklingen. Detta betyder att man bör tillämpa tajming under en långvarig börsnedgång.

Slutsats

Om vi får en japanisering av ekonomin med en kraftig och långvarig börsnedgång i kombination med deflation så är det riktigt tråkiga år för månadsspararen! Det är förmodligen möjligt att kontinuerligt snitta ner inköpskurser och sälja vid börsuppgångar (likt den 2005-2007), men det är knappast det bästa man kan göra. Det är i ett sådant läge bättre att stoppa pengarna i madrassen än att investera dem på börsen om man inte lyckas mycket bättre än index eller köper bolag med hög utdelning (som också är uthållig under ett sämre ekonomiskt läge). Det kan alltså vara läge för alternativa investeringar eller mycket noggranna val av aktier om man tror på en situation likt den som har pågått i Japan sedan 1989.

Inflation istället för deflation skulle för övrigt inte göra saken bättre. Tror man på en långvarig börsnedgång och liknande utveckling som den i Japan sedan 1989 så ska man nog inte passivt månadsspara i aktier, utan snarare jobba med sin tajming, eller söka andra strategier eller alternativa investeringar.

Vill du kontrollera beräkningarna så kan du ladda ner excelarket här. Det gick tyvärr inte att konvertera arket till Google documents så du måste ha Microsoft Excel för att kunna öppna filen.