Varför har det byggts så mycket vindkraft de senaste åren? Vad är produktionskostnaden för ny kärnkraft? Svaret på dessa frågor och många fler får du här i del två i denna artikelserie om elmarknaden:
Del 1 – Elproduktion och elförbrukning i Sverige och Nordeuropa
Del 2 – Produktionskostnader för ny el. Skatter, avgifter och bidrag (detta inlägg)
Del 3 – Zonindelningen på elmarknaden och förbindelser inom elnätet i Nordeuropa
Del 4 – Finns det ett elöverskott i Sverige?
Del 5 – Elpriset och dess utveckling. Marginalprissättning via utbud och efterfrågan
Del 6 – Elcertifikatsystemet: subventioner till förnyelsebar el
Del 7 – Sammanfattning och utblick
Del 2. Produktionskostnader för ny el. Skatter, avgifter och bidrag
Elkraft från olika kraftslag kostar olika mycket att producera. Det är inte produktionskostnaden som styr elpriset, utan utbud och efterfrågan som vi kommer titta närmare på i del 3 och 4 i denna serie om elmarknaden. Det är ändå av stort värde att veta mer om produktionskostnaden för el från olika kraftslag för att förstå vilken sorts elproduktion kraftbolag investerar i inför framtiden samt vilket elpris som krävs för att kraftbolag ska vilja investera i ny kraftproduktion.
Figuren nedan visar ett medelvärde av bedömd produktionskostnad från nybyggnation av olika sorters kraftverk. Bedömningen är ett medelvärde av uppskattningar från Vattenfall, Fortum samt Elforsks beräkningar med 6 % och 10 % kalkylränta. Blå staplar är kostnad inklusive skatter, avgifter och bidrag. Röda staplarna till höger är exklusive skatt/avgift/bidrag.
Här får vi svaret på varför det har byggts så mycket vindkraft de senaste åren. Landbaserad vindkraft är nämligen den billigaste typen av kraftproduktion att bygga! Därefter kommer vattenkraft och kärnkraft och ännu dyrare är teknikerna för konventionell värmekraft, dvs. kolkraft med och utan CCS samt bioenergi från kraftvärme. CCS står för ”Carbon Capture and Storage” (koldioxidinfångning) vilket är en teknik för att minska koldioxidutsläpp från fossileldade kraftverk. Tekniken är ännu inte kommersiell, men kan bli det inom ett antal år.
Datakällor för båda figurerna nedan är: Vattenfall – fördelar och nackdelar med olika kraftslag, Fortums årsredovisning 2010 (sid 24) och Elforsk – El från nya och framtida anläggningar 2011.
Det genomsnittliga elpriset 2006-2010 var ca 42 €/MWh.
Utan skatter, avgifter och bidrag förvrids kostnaden för ny kraftproduktion något, vilket förstås är syftet med systemen. Utan dessa styrmedel så träder den i Sverige kontroversiella kolkraften fram som det billigaste alternativet, följd av den ungefär lika kontroversiella kärnkraften. Vindkraften blir mycket dyrare utan bidrag. Lite längre ner i inlägget kommer några ord om bidragen till vindkraften och skatterna/avgifterna för kärnkraften.
Figuren nedan redovisar varje enskild bedömning från Vattenfall, Fortum och Elforsk för att visa spridningen i bedömningarna. Generellt sett så bedömer Vattenfall och Fortum att kostnaderna är högre än enligt Elforsks beräkningar.
Produktionskostnader för gammal el
Elproduktion från gammal kärnkraft och vattenkraft är mycket billigare än produktion från nya anläggningar. Anledningen är att kärnkraft och vattenkraft kräver stora ursprungliga investeringar, men att anläggningarna många år senare är avskrivna och de enda kostnaderna som finns kvar är underhållskostnader. Exempelvis byggdes de svenska kärnkraftverken på 1970- och 1980-talen för ca 25 års drift, men livstidsförlängs idag för upp mot 50-60 års drift. Den svenska vattenkraften är också till åren då den huvudsakligen är byggd på 1950- och 1960-talen.
Så några exempel på produktionskostnader för gammal el: Fortum redovisar i sina årsredovisning för de senaste åren en genomsnittlig produktionskostnad på ca 25 €/MWh för hela sin elproduktion (förutom i Ryssland). Norska Statkraft, som i princip enbart har vattenkraft, redovisar i sin årsredovisning för 2010 en produktionskostnad på endast 7 €/MWh*! Marginalerna har inte varit att leka med de senaste åren för Statkraft då elpriset i genomsnitt var ca 42 €/MWh under perioden 2006-2010. OKG redovisar på sin hemsida en genomsnittlig kostnad för sin kärnkraftsel på ca 35 €/MWh*.
Innebörden av att gammal kraftproduktion är billig och att ny kraftproduktion är dyr är följande:
- Kraftbolag försöker hålla liv i gamla anläggningar så länge som möjligt
- Ny kraftproduktion försämrar marginalerna för bolag med mycket gammal kraftproduktion, som t.ex. Fortum
Politiska styrmedel – skatter, avgifter och bidrag
Skatter, avgifter och bidrag/subventioner spelar alltså stor roll för produktionskostnaden för ny elkraft och därmed också för vad kraftbolagen bygger! Nedanstående gäller Sverige. I Finland finns förslag på andra skatter för gammal vattenkraft och kärnkraft, vilket beskrivs i detta inlägg.
Bidrag till vindkraften – elcertifikat: 15-35 €/MWh
Elcertifikat fungerar i korthet som så att svenska staten delar ut ett elcertifikat per producerad MWh vindkraft, bioenergi och viss vattenkraft. Dessa certifikat måste elhandelsbolag (som köper el från elproducenter för vidareförsäljning till elkonsumenter) köpa en viss lagstiftad kvot av och på så sätt skapas en efterfrågan på elcertifikaten. Priset på elcertifikaten styrs av utbud och efterfrågan och har sedan 2006 varierat mellan ungefär 15-35 €/MWh. I beräkningarna som utgör grund till figurena för produktionskostnaderna ovan så är medelvärdet 25 €/MWh. Bidraget till vindkraften i form av själva elcertifikatet kommer alltså från staten, men kostnaden läggs över på elkunderna. Elintensiva bolag inom industrin är undantagna från elcertifikatsystemet, dvs. dessa behöver inte betala för elcertifikat när de köper el.
Elcertifikatsystemet startade 2003 i Sverige och en anläggning kan tilldelas elcertifikat under 15 år. Systemet är tänkt att finnas till minst år 2030 vilket innebär att det ger långsiktiga förutsättningar för vindkraftsutbyggnad.
Skatter och avgifter för kärnkraften – effektskatt: 5-7 €/MWh och avgifter till kärnavfallsfonden: 1 €/MWh idag, 4 €/MWh inom kort?
Kärnkraften har en speciell skatt per installerad effekt, den så kallade effektskatten. Avgiften tas ut oavsett om kärnkraftverket producerar el eller inte. Skatten ligger för närvarande på 12 648 kr/MW termisk maxeffekt per månad. Exempelvis betalade Ringhals år 2010 ca 1,5 miljarder kr i effektskatt för sina fyra reaktorers totalt ca 3700 MW eleffekt, dvs. närmare 15 000 MW termisk effekt. I beräkningarna som utgör grund till figurerna ovan så är effektskatten ca 5€/MWh. Siffran för Ringhals var år 2010 ca 6,5 €/MWh* i effektskatt.
Utöver effektskatten så betalar kärnkraftsägarna en avgift på ca 1 €/MWh* som går till Kärnavfallsfonden som ska täcka kostnader för att bland annat ta hand om använt kärnbränsle i framtiden. Ansvarig myndighet, Strålsäkerhetsmyndigheten, har lämnat en remiss om att avgiften ska höjas till ca 4 €/MWh* på grund av nya beräkningar av kostnaderna. Kostnaderna för att ta hand om kärnavfallet är naturligtvis en kostnad som kärnkraftverken måste ta, men det kan vara intressant att veta att kostnaden kan komma att öka betydligt och märkbart inom en snar framtid.
Varför byggs då den nya kraftproduktion som byggs?
- Vindkraft: Det byggs mycket vindkraft eftersom det är det billigaste som är möjligt att bygga i Sverige!
- Vattenkraft: Storskalig vattenkraft är politiskt omöjligt att bygga i Sverige och situationen är liknande i Finland. Det är endast möjligt att bygga småskalig vattenkraft eller att uppgradera befintliga verk.
- Kärnkraft: Politiskt osäkert läge i Sverige, men byggs däremot i Finland eftersom det är bland det billigaste som är möjligt att bygga.
- Konventionell värmekraft: Politiskt omöjligt i Sverige, men är på frammarsch i resten av världen. Förklaringen är att det är billigt att bygga med en låg investeringskostnad och kort byggtid. Det som kostar är framförallt bränslekostnaden (kol eller gas).
- Elpriset måste vara drygt 45 €/MWh för att det ska vara lönsamt med vindkraft och drygt 55 €/MWh för att det ska vara lönsamt med kärnkraft och vattenkraft. 2006-2010 var medelpriset ca 42 €/MWh.
I nästa del tar vi en titt på elmarknaden Nord Pool och vad zonindelningen där har för konsekvenser för elpriset i olika delar av Sverige och Norden. Vi går också igenom hur det nordiska elnätet är sammanbundet med resten av norra Europa.
* Fotnot: i hela inlägget har €/MWh använts som enhet för pris per producerad mängd energi. Svenska och norska bolag använder ofta öre/kWh istället. Vid en växelkurs på 10 kr/euro är €/MWh och öre/kWh samma sak och jag har för enkelhets skull översatt alla siffror till samma enhet med denna växelkurs.
Förbaskat välskrivet inlägg!
Tackar! Med sådan uppmuntran är det lika bra att lägga krut på nästa inlägg så fort lite ledig tid ges!
Måste berömma för en bra sammanställning! Dock så vill jag varna lite för att sätta alltför stor tilltro till kostnaden för nybyggd kärnkraft. Det finns i dagsläget väldigt få tillverkare som kan bygga kärnkraftverk och dessa är inte dummare än att de anpassar sina priser till de elprisprognoser som finns för respektive land.
Således kommer kärnkraft vara dyrare att bygga i länder med högt elpris än i länder med lågt elpris. Analogt så kommer priserna att gå upp om elprisprognoserna revideras upp. Detta är ett marknadsläge som inte återfinns för övriga typer av produktion då antalet leverantörer är betydligt fler och det finns större transparens i marknaden.
Slutligen så är dessa leverantörer extremt ovilliga att lämna ut några prisuppgifter såvida de inte är fråga om skarpt läge, dvs upphandling. Inte ens stora nätbolag som RWE, E.On eller Vattenfall får några prisuppgifter från leverantörerna utan att ha en skarp offerförfrågan.
Anonym;
Tackar! Det ligger något i det du säger.
Siffrorna i inlägget är bedömningar för nordiska förhållanden baserade på tre olika källor och det enda exemplet från dessa förhållanden efter 1980-talet är bygget av Olkiluoto 3 i Finland som skulle varit i drift sedan 2009 men inte är igång än. Kärnkraftselen från Olkiluoto 3 blir väl sannolikt dyrare än ca 50 €/MWh med tanke på stor försening och därmed ökad kostnad. Å andra sidan är två kärnkraftverk till på gång i Finland vilket innebär att de två kraftbolagen (TVO och Fennovoima) har begärt eller kommer att begära om skarpa offerter i närtid. Om det släpps några siffror från leverantörer eller kraftbolag återstår väl att se men om det gör det så vore det riktigt intressant att se! Då visar det sig också om bedömningarna har varit realistiska eller optimistiska.
Hej, läste detta inlägg först nu när jag har semester och har tid att gå igenom alla intressanta analyser. En spontan tanke som slår mig är att kassaflödet måste också spela in vid denna typ av investeringar. Vindkraft går ganska snabbt att bygga (efter diverse godkännande) och således binds inte mycket kapital innan pengarna börja strömma in. De få kärnkraftverkverksbyggen som pågår tar flertalet år (USA, Finland m fl) och binder mycket kapital innan kassaflödet kommer igång. När jag själv investerar (mest i aktier) tycker jag kassaflödet är en av de mer centrala delarna i analysen. Kul med elmarknad som ämne, även om jag inte berörs direkt då min elförbrukning är minimal. Jag inte gillar utgifter. Pengar skall gå till investeringar :)
Hej Sven; Kassaflödet är som du säger ganska så olika för de olika kraftslagen och siffrorna som redovisas i inlägget är utslagna över hela livslängden. Ett vindkraftverk är i drift 15 år och går relativt fort att bygga medan ett kärnkraftverk beräknas vara i drift i 60 år och tar fem år att bygga och lika mycket pappersarbete dessförinnan, så visst blir det skillnad! Sedan finns fossilkraften som går ganska fort att bygga och binder relativt lite kapital men har desto högre rörliga kostnader i form av bränsle.
De kärnkraftsbyggen du nämner är kärnkraftsbyggen i ”västvärlden”. Byggena går betydligt bättre och fortare i Asien och Ryssland där man har vanan inne på ett annat sätt än i väst där man gav upp byggandet för 25 år sedan och nu måste börja om.
Om du inte berörs via elförbrukning så kan du ju leta efter investeringar! Det finns ett gäng europeiska och amerikanska kraftbolag som ser ganska aptitliga ut, se jämförelser på sidan! Håller f ö med om att pengar bäst går till investeringar och inte till onödiga kostnader :-)