Vardia rätar ut frågetecken

Idag hade jag och Aktieingenjören möte med Vardia. Sedan jag var hos Vardia sist och hälsade på för över ett år sedan hade man nu bytt lokaler där den nu 40 man stora styrkan sitter och säljer försäkringar och reglerar skador. Vi träffade koncern-vd och f.d. Sverige-vd, som numer är vd i det svenska dotterbolaget om den MBO som är genomförd sedan den 10 augusti beslutas på extrastämman.

Jämfört med vårt förra möte med Öresund och Lancelot var Vardia betydligt mer intresserade av att prata. Jag och Aktieingenjören hade förberett varsitt frågebatteri som de båda vd:arna svarade på. Precis som Öresund sade de inget som de inte fick säga, men de kunde däremot räta ut de frågetecken som jag hade kvar från ”letter to shareholders” som redan har besvarat många av mina frågor.

Inför extrastämman, senast på måndag, kommer det att komma ut ytterligare info till marknaden kring beslutspunkter på extrastämman, t.ex. vem som föreslås bli ny styrelseledamot.

Det framtida samarbetet mellan Vardia och MBO

Budskapet från ledningen var att det framtida samarbetet mellan Vardia och de avknoppade distributionsbolagen (härefter MBO-bolagen) kommer att fortsätta i princip som idag. Man stämmer av läget med jämna mellanrum. Inför varje årsbudget kommer bolagen att sätta sig ned tillsammans för att ta fram en försäljningsbudget så att man har konsensus vad gäller nivåer. Såvitt jag kunde förstå är avtalet utformat så att det är vissa försäljningsnivåer som gäller, så Vardia kan inte kräva att MBO ska sälja orimligt mycket. I princip ska det inte bli någon större skillnad mot hu det skulle se ut idag om man säljer mer eller mindre än budgeterat.

Tanken är att båda parter ska ha samma incitament. MBO får ersättning baserat på en andel av GWP som avtar med tiden. När en större andel av kundstocken består av förnyade kunder ska lönsamheten öka både för Vardia och för MBO. I letter to shareholders anges nivån till 23-26 % av GWP under resten av 2015 och 17-21 % under 2016.

Köpeskillingen baseras på en genomförd DCF-analys och betalningen ska ske genom en kredit från Vardia till köparna som ska betalas inom 12 månader. Krediten kommer att räknas in i solvenskapitalet precis som vilken fordran som helst.

Vad gäller följande formulering som jag tyckte var svår att förstå fick vi också ett förtydligande.

Assets which will be disposed of to Vardia Holding AB: Vardia Insurance Group ASA’s shares in Vardia Försäkring AB after a dividend in an amount equal to the conditional shareholder contribution given by Vardia Insurance Group ASA to Vardia Försäkring AB.

Formuleringen avser inte att Vardia ska ge utdelning till MBO, utan det omvända: när Vardia säljer aktierna i Vardia Försäkring AB till ledningen i MBO så ska Vardia Försäkring AB dela ut ett belopp till Vardia Insurance Group (börsbolaget) men som inte behövs i det bolagets drift. Aktieägarnas pengar ska alltså förbli aktieägarnas pengar.

Om Vardia skulle säljas under avtalsperioden fram till 2019 kommer MBO att få pengarna tillbaks, eller delar av pengarna tillbaks.

The buyers will, if certain specific events occur within the next four years, be able to claim compensation from Vardia Insurance Group ASA or require all or part of the consideration refunded. This includes the situation where the majority of the shares in Vardia Insurance Group ASA is sold to a company with an existing insurance business or if the insurance portfolio of Vardia Insurance Group ASA is sold to an external party.

Det finns en trappa som minskar återbetalningen med tiden. Syftet är att MBO inte ska behöva ta en orimlig risk om t.ex. en större aktör köper upp Vardia. En större aktör skulle inte ha någon större nytta av Vardias försäljningsorganisation eller deras infrastruktur, utan det är kundstocken som de vill åt. Därför är detta upplägg ett skydd för MBO som jag tycker verkar rimligt. Den maximala ersättningen till MBO är pengarna tillbaks, om Vardia skulle säljas inom kort. För övrigt fanns det även en tanke med att sätta avtalet till 2019. Ett kortare avtal skulle medföra en ökad risk för MBO medan en längre tid skulle medfört ett högre pris (ökad garanterad intjäning för MBO) samtidigt som man har bedömt att Finanstilsynet skulle kunna ha synpunkter och mena att Vardia fortfarande är en koncern, vilket är vad man vill undvika.

I princip är förslaget en kompromiss som både aktieägare och MBO kan vara lagom nöjda över. Det är inte optimalt och Vardia framhöll att det här inte är något som man hade velat göra om man inte måste. I princip alla i ledningen i Sverige och Norge har gått med på att köpa aktier i MBO-bolagen.

Jag fick tidigare en fråga från en läsare hur det fungerar med Vardias skadereglering efter MBO. Svaret var att det kommer att fungera som idag och under MBO:s ledning. Idag sitter anställda på Crawford hos Vardia i Sverige under Vardias arbetsledning men som anställda hos Crawford. Troligen ser det likadant ut i Norge. Så kommer det att förbli även framöver.

Resultatet framöver

Vardia flaggade i letter to shareholders kring deras framtida resultatutveckling som ”inte är en prognos” men som i praktiken naturligtvis åtminstone nästan är en prognos.

Vad som kommer hända rent redovisningstekniskt när man löser upp koncernen är följande: i nuläget finns ungefär 160 miljoner NOK som är periodiserat i dotterbolagen men som är kostnadsfört på koncernnivå och därmed bokfört som en förlust vilket minskar det egna kapitalet. När koncernen löses upp kommer denna skillnad gradvis att minska för att säljkostnaderna efter 12 månader kommer att vara helt periodiserade igen. I vilken takt periodiseringsglappet kommer att slutas (förutom att det sker på tolv månader från och med augusti) har inte Vardia kommunicerat till aktiemarknaden och därmed inte till oss heller, men den som gillar räkneövningar kan nog räkna fram det själv. Målet är att gå break-even i Q4, vilket man kommunicerade i letter to shareholders. Som följd av kostnadsbesparingarna har man kommer man att återgå till i princip samma kostnadsnivå som 2014 när man går in i 2016. 1-2 år av konsolidering och långsammare tillväxttakt är att vänta. Därefter beror det på hur läget ser ut då.

Danmark

Danmark är ett sorgebarn för Vardia. Hade man bara väntat ett år med att starta upp i Danmark hade läget varit ganska annorlunda än idag. Planen för Danmark är att man ska finnas kvar där men dra ned antalet anställda rejält (från 75 till 25) varav knappt 20 säljare). Kontoret i Aalborg är redan stängt. Det handlar alltså om en rejält nedbantad verksamhet som om man räknar på saken kommer att göra förlust under många år framöver eftersom volymerna är för små, men förlusterna kommer i alla fall inte att bli gigantiska, utan man går på sparlåga istället för att lägga ned och ta ytterligare kostnader som följd av det.

Sammanfattning

Det var ett bra möte med Vardia och jag fick svar på mina kvarvarande frågetecken till den grad att jag kan ta ett beslut för hur jag ska rösta på extrastämman. Jag hoppas att att ni andra aktieägare också har fått svar på era frågor från ”letter to shareholders” (där många frågor som jag tog upp i tidigare inlägg besvarades), från det förra inlägget eller från detta inlägg.